Efter att ha sprungit upp och ner några vändor i trappan, hämtat vatten, is, glass, ny blöja, kall handduk mm så är jag helt uppvarvad.
Natten har bestått av Tröstande och försök att hjälpa lillemans andningsproblem på olika sätt. Hans Krupp har varit jobbig.
När han äntligen somnar om ligger han på min arm och jag ligger hopkrånglad i en omöjlig ställning. Men hur obekvämt jag än ligger så vågar jag inte röra mig (vill inte riskera att väcka hjärtat när han äntligen somnat).
Klockan är 03:30 och jag är jättetrött men helt uppvarvad och kan omöjligt somna om.
Och det är då som de kommer krypande, alla de där tankarna. Alla måsten, funderingar, problem. Varför skall de alltid dyka upp när man skall sova (då blir det ju stört omöjligt att somna). Sedan kommer stressen ”jag måste somna nu!”
Börjar göra listor i huvudet. Jag gör mentala ”to do lists”. Strukturerar upp och somnar mitt i allt…
