Hela huset sover. Man hör lugna snusningar i takt, vovve snarkar vid mina fötter.
Det är lugnt & stillsamt till skillnad från de annars ganska högljudda dagarna.
Jag hör bäcken brusa utanför fönstret, vinden susar till.
Jag ser molnen röra sig fort på himlen. Sakta stryker jag mig över magen. (Jag är inte ensam vaken).
Där inne övar lillebror på de senaste dansstegen och jag ser fötter och händer trycka sig ut mot magen 🙂
Denna tiden, dessa stunder tycker jag är de bästa på dygnet.
Alla är samlade, alla sover nöjt i sina sängar, man kan höra sina tankar, man kan njuta av lugnet, egentiden och dagen som gått. Samla sina tankar och bara vara.
Imorgon väntar nya äventyr 😉
Tack 😉 Jag tyckte också bilden var lite läskig men fascinerande…
Vad poetisk du är :). Fina ord, men bilden är lite läskig.