Jag har på sista tiden funderat över det här med allt ogräs i trädgården. Hur mycket man än plockar verkar det bara bli mer och mer. Mannen sprejar gångarna med ättika men i rabatterna är det bara rensa som gäller. Ett jobb som oftast känns lönlöst och visst är det ganska frustrerande när man tittar på den enorma ogräshögen som bara skall slängas. Inte till någon nytta alls! Eller? Kan man ta vara på dessa objudna gäster?
Jag har satt mig in i nedanstående växter och försökt se dess nyttovärde. Så här följer några ”matnyttiga” tips på vad du kan göra av våra tre vanligaste ogräs.
Kirskål, 
Skvallerkål eller kers (Aegopodium podagraria). Kirskål infördes till Sverige av munkar, som läkeört mot bland annat gikt, och som grönsak. Därefter har den förvildats och spridit sig. Numera tillhör det ett av våra vanligaste ogräs. I Sverige växer kirskålen främst i den sydliga hälften av floraområdet.
De späda bladen kan anrättas som kål eller i sallader, som spenat till stuvning, i omelett, som fyllning i matpajer, i pastasåser och det finns även en hel del olika fiskrecept med kålen. Googlar man på ”Kirskål i mat” så kommer det upp en hel massa matiga recept.
Hannas KirskålsPesto
1 liter Kirskål 1 dl riven parmesan 1dl solrosfrön 1dl olivolja 1 vitlöksklyfta salt & peppar Plocka och skölj kirskålen. Riv ner osten. Lägg i solrosfrön, olivolja och hackad vitlök. Kör ingredienserna i matberedare eller mixer. Salta och Peppra efter smak. Njut av en underbart välsmakande pesto. Passar som smaksättare i såser som tillbehör till pasta, sallad eller en klick i soppan!Nässlor 
(Urtica) är ett växtsläkte på cirka 35 arter med nästan världsvid utbredning. Nässelsläktet har ihåliga brännhår från vilka ett brännande gift utsöndras om håret bryts av.
Rustad med handskar och sax sköras späda skott fulla med nyttigheter som C-vitamin, folacin, betakaroten, kalcium, järn och magnesium. Förväll bladen och gör soppa, omelett eller energidryck.
Nässelsoppa
4 portioner 2 l nässlor 1 l vatten 2 st grönsaksbuljongtärning(ar) 2 msk smör 3 msk vetemjöl 1 dl grädde 2 st ägg, hårdkoktaTillagning
Koka nässlorna i vatten i 15 minuter. Ha locket på. Låt sedan nässlorna svalna och krama ur vätskan. Spara vätskan från kokningen.
Hacka dem och knåda ihop en ”kula” av smör och mjöl. Koka upp nässelspadet igen och lägg i 1-2 buljongtärningar. Tillsätt mjöl och smör-kulan . Rör om och låt soppan småkoka i ca 5 minuter. Lägg i nässelhacket och grädden.
Servera med en ägghalva i varje sopptallrik. Recept från Tasteline.se
Själv tycker jag att nässlor är ett utmärkt gödningsmedel.
Lägg nässlorna i en hink eller tunna. Fyll på med en 1/3 vatten och sätt på ett lock. Låt stå i en vecka i sol. Rör om fyll upp med vatten och använd det till att vattna med. Det luktar fruktansvärt men är effektivare än kogödsel.
Tips; låt barnen plocka nässlorna (givetvis med skyddsutrustning) mot belöning eller som en tävling 🙂
Maskrosor
Maskrossläktet (Taraxacum) är fleråriga örter. I Norden innehåller släktet Taraxacum mer än 900 småarter indelade i 14 sektioner.
De späda bladen kan användas i sallader. Roten rostades förr till kaffesurrogat. Av blommorna kan man göra maskrosvin. Olika recept på detta hittar du på nätet.
Maskrosor ger vart år stora mängder honung, de är utmärkta biväxter med högsta betyg på nektar och pollen.
Roten innehåller ca 23% kolhydrater och kan ätas efter 15 minuters kokning. För att få bort den bittra smaken bör roten skalas och urlakas innan kokning. Bladen har hög halt av vitamin C och kan ätas färska. Maskros betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation
Ja mina vänner, detta var lite av vad man kan göra med sitt ogräs. Smaklig måltid!
Intressant. Jag som har massor med maskrosor hemma 🙂
Lite maskrosvin nästa midsommar kanske 😉