SaWiiK

Bara Jag

Snälla säg att det är någon mer som har det som jag!

Just nu sitter jag på dass, att försöka göra nr 2 med en t o t a l t o m ö j l i g Love är fan inte lätt. Eller att göra något över huvudtaget.

Det tar a l l t i d minst 2 timmar att komma utanför dörren, spelar ingen roll om jag går upp tidigt eller ej. Det ska trilskas vid blöjbyte, frukost, påklädning, borsta tänderna, tvätta bort frukosten som alltid är överallt, bajsas när man är på väg utanför dörren osv… Ändå försöker jag alltid tänka till & ta det i ”rätt” ordning.

Men det som börjar gå mig mest på nerverna är att inte l y s s n a & l ä r a s i g av misstag… Att varje dag behöva gömma nycklar, mobil, plånbok, skor & princip allt han inte ska pilla på ta sån jäkla tid.

Det här med att inte lyssna har t o m förskoleläraren påpekat så det är inte bara jag som tycker det är påfrestande. Spelar ingen roll hur eller när man säger till – han väljer att skita fullständigt i att lyssna. Trots må det vara med frågan är om vanlig trots pågår så här länge?

& just det. Love har slutat sova på dagen. Men inte somnar han tidigare på kvällen för det. Visst händer det att han slocknar vid kl.19 men inte ofta….

Hepp, nu ska jag försöka få ut oss till campingen igen för att njuta av solen. Hade ju varit gött om han kunde hålla sig lugn väl där & inte vilja gå långt ut i vattnet men varför inbilla mig nåt sånt. Love är ju totalt orädd, på gott & ont….

Posted by using WordPress for HTC

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Louise - mamma till Elias

    Jo, visst känner jag igen det där. Han är mest sån när han är med mig och inte lika mycket med Mattias, men det kan bero på att jag alltid är hemma så han testar mej mer. Något jag i alla fall har fattat är att om jag stressar upp mej för hur han är på stan så blir det sju resor värre. Han känner väl av att jag blir stressad. Dessutom funkar det såå mycket bättre när vi verkligen håller på rutinerna. Att han får hjälpa till och känna sej stor funkar oxå (ibland) okej. Även att vi förklarar vad som ska hända och vad vi ska göra. Vi var ju i Gränna/ Visingsö igår och dagen innan förklarade vi vad vi skulle göra och vad som skulle hända. T.ex att han skulle få klappa hästen och åka båt, då pratade han om det hela tiden och blev förväntansfull.
    Men du har säkert redan provat detta.. Kram på dej !