SaWiiK

Ett år sen jag plussade!

Den 9 januari 2010 (en lördag) tog jag mitt första och enda graviditetstest. Jag misstänkte starkt att jag var gravid då jag sen en vecka tillbaks inte klarade av att varken dricka kaffe eller känna lukten. Dessutom var ju min mens försenad, skulle nog haft den runt nyår. Men jag hade ju inte 100% koll så det faktum att jag inte fått mensen störde mig inte, däremot med kaffet, jag var ju en kaffekärring!

Jag skulle jobba samma dag så jag gjorde testet direkt när jag vaknade, hade hört man får bäst resultat då. Jag var själv hemma då Janne jobbade helg. Jag gjorde testet och var såååå jäkla nervös, vågade fan inte knappt titta på stickan. Men det var ju självklart att jag plussat,  var ett tydligt streck som betydde att jag hade bebis i magen.

Mina känslor var minst sagt blandade! Första tanken var NEJ, INTE NU! Men efter jag tagit mig en dusch, klätt på mig så kom de glada känslorna… vi skulle ha en bebis! Smsade Janne det första och han skrev ”Oj, =) ok puss” därefter ”ok, puss puss på er båda =)”. Min största oro var ju givetvis att de på jobbet skulle märka att jag var gravid. När jag tog testet var jag 6 veckor och 1 dag gången men magen syntes inta alls mycket, dessutom har jag aldrig varit plattmage utan lite bullig.

Men det var just mina kaffevanor och det faktum att jag INTE var särskilt sötsugen som jag trodde de skulle få en antydan till att jag var gravid. Mina kolleger VET att jag inte kan hålla mig borta från konditoriet i hörnet av där vi jobbar. Haha! Men som tur är så kom illamåendet lite lätt så jag fick knapra mariekex jämt och ständigt! Som tur var kom den enorma hungern efter jag berättat för kollegorna att jag väntade bebis. Det gjorde jag ganska så direkt då jag var tvungen då jag behövde ta ut en semesterdag och inte vill ljuga om varför. Kan nog har varit i vecka 7 eller 8. Alla blev givetvis jätteglada!

Anledningen till att jag fick ta ut en semesterdag så tidigt berodde på att jag har en liten godartad tumör i hjärnan, kallas för prolaktinom och fick en tid på enkrinologmottagningen som är specialister på området. Jag visste att pga detta så skulle jag ha svårt för att bli gravid men eftersom jag blev det så lätt så måste jag haft bra värden. Men jag oroade mig mycket ändå, att jag kanske skulle ta skada av att vara gravid då man automatiskt får skyhöga hormonvärden som i mitt fall skulle kunnat leda till att min tumör växte och blev större. Men än så länge har jag inte fått några men jag vet om utan ska efter jag slutat amma göra nya besök för att kolla så allt är som det ska.

Att ett år kan gå så fort, det tyckte jag inte då! Haha!
Och att jag fick en så fin liten kille, han är helt underbar! Min älskade Love!

sötnöten 2

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. bananskalet91

    Men åh, så knäppt att du tidigast kommer hit 11.. Antingen får du komma hit dagen innan och ströga med oss i Skövde och sova här, eller så får du ta bilen till Skövde eller att vi hämtar dej. Buss kan du ju inte åka, snacka om seegt ! =)

  2. Sandra

    Det var så magiskt att plussa! Roligt att få ta del av ditt plus 🙂 Tänk att det var Love som låg där i magen! Det har jag tänkt på en del i efterhand. När jag var gravid funderade jag mycket på vem det var där inne i magen och nu vet jag vem den lille sparkaren var/är. Tog ni reda på könet? Det gjorde inte vi.

  3. radovic

    Kul läsning fast menar inte att det där med tumören var kul.

    Kunde inte heller dricka kaffé och stördes enormt av mat lukter. Opassligt nog jobbade jag i ett restaurangkök när jag mådde som mest illa. För att slippa gå runt med kväljningar hela dagarna bytte jag till ett kontorsjobb.

  4. tultaliten

    Love är ju verkligen en kopia av sin mamma 😉
    Ja tiden går fort minst sagt, man får verkligen njuta av varje sekund 🙂

    Usch en tumör, känns det inte lite obehagligt att veta att man har det? Hur fick du veta att du har en?
    Kramar

  5. MariaTheres

    Plusset var verkligen omtumlande, minst sagt!

    Men hur långt har du kvar till startvikten då? Kan inte vara så mycket.. Du ser definitivt inte sunkig ut i alla fall!

  6. millasblogg

    Ok..då är jag stolt! 😉 Hoppas på bra träning denna vecka som kommer oxå, vi får se, beror ju på hur man mår och hur Jeppe är o.sv..
    Skönt att den är liten och hoppas den INTE växer!!
    Kram!

  7. annasdagbok

    Det är med dubbla känslor som man tycker att tiden går så fort. Kom du ihåg när man var ung och alla vuxna sa, ta vara på tiden! Man bara skrattade åt dom! Nu säger man samma sak!
    Hur fick du reda på att du hade en tumör? Obehagligt!
    Haha vad gullig Love är! Denver hälsar 🙂
    kan säga att det nog var jag som åt största delen av toffiffen det är ju så gott!
    Dagen man fick plus kommer man alltid att minnas:)

  8. labellavita

    Vad tiden går. Och ändå plussade du senare än mig, och Love är äldre än Oliver… =P Jag kan ta lite bilder på Olivers rum s¨å får du se, det är så svårt att beskriva med ord =)

  9. Maria - längtan efter dig

    Otroligt hur ett år kan förändra hela ens värld. 🙂 På ett positivt sätt. Hade aldrig kunnat ana att jag skulle vara gravid nu för ett år sedan.. Men nu sitter jag här, tjock som en gris och väntar på att få klämma ut bebben 🙂

  10. Mamma Nellie

    oj, läskigt :/ men vad fort tiden har gått ja, snart va det ett årsen jag plussade också 🙂

    sv; det är ju alltid kul att göra lite fräscht till våren 🙂

  11. millasblogg

    Tiden går otroligt fort..man fattar inte riktigt när mn tänker tebax.
    Men usch, det därlät lite otäckt. Men positivt att den är godartad. Är det nåt som ändå ska opereras bort??

  12. zandras

    Sv: Filten kommer från åhléns. Mer som en snuttefilt än en vanlig mysfilt.. 🙂 Tänkt att det ska bli snuttefilten, men vi får väl se 😛