Pedagoger inom förskolan besitter kunskap om barns utveckling och lärande vilket ger dem ger dem möjligheter att skapa rika lärtillfällen i barnens vardag och den fria leken. För att kunna se barnen krävs en delaktighet bland pedagogerna samt att deras syn på barnen är att dem är socialt kompetenta. Med denna syn ger det utrymme för barnen att agera utefter egna initiativ, det vill säga att de kan och får komma med synpunkter samt vara medbestämmande i verksamheten. Pedagogernas kompetens är avgörande för kvalitén i förskolan, vilket innebär att barnen behöver tillgå personal med stor kunskapsnivå och förmågan att använda den. Barn mår bra av att ha vuxna som utmanar dem både kognitivt men även socialt (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009).
Tullgren (2004) menar att socialisationsprocessen är viktig för barnet och deras utveckling. Socialiseringen innebär att barnet ska komma in i samhället, lära sig dess normer, de värderingar som finns samt att leva efter ett normativt handlingsmönster. Barnen blir aktiva i sitt samspel genom att dem till grunden är nyfikna, initiativrika och har en lust och vilja att lära sig. Knutsdotter Olofsson (2003) beskriver vikten av att vara närvarande i barnens lek vilket ger pedagogerna möjligheter att överföra just samhällets värderingar, medkänsla och omsorg.
Forskning visar på stora fördelar med att ha små grupper på förskolan där barnets egenskaper kan komma fram lättare, där barnet då får möjlighet till ökad interaktion, kommunikation, lärande, utforskande och problembaserat lärande. Pedagogisk kvalitet sker i interaktionen mellan pedagog och barn där det krävs av pedagogen att den har en förmåga av att kunna ta med barnens erfarenheter för att på ett naturligt sätt närma sig problemområden som kan tas upp för reflektion och lösning av problem. Den stora utmaningen i pedagogernas arbete är att lyssna till barnen samt att ta tillvara på deras intentioner vid leken och kombinera detta med innehållet i förskolan och dess mål. Vilket sedan i sin tur ska leda till att barnen bevarar sin lust att lära och utvecklar viljan för det livslånga lärandet (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009).
Källor till denna text:
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.
Sheridan, Sonja & Pramling Samulesson, Ingrid. (2009). Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber.
Tullgren, Charlotte. (2004). Den välreglerade friheten – Att konstruera det lekande Barnet. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen. (Finns elektroniskt via Malmö högskola.)
En väldigt viktig del inom förskolans värld men samtidigt något som ofta kan vara en utmaning med tanke på de växande barngrupperna.
Det jag gillar med arbetet är just utmaningar, att kunna se lösningar i och med växande barngrupper, omorganisera och tänka om, vart finns pedagogerna, vart finns barnen, vad kan vi förändra för att vara mer närvarande i barnens lek? Är det något som vi prioriterar på förskolan?
Visst kan det vara en spännande utmaning men samtidigt ta väldigt mycket energi när man ibland upplever sig som den enda som ser dessa delar som utamningar. Det behövs fler eldsjälar inom förskolan för att skapa en positiv miljö då man sällan orkar göra ”allt” själv under en längre tid.
Lycka till i tävlingen!
Ja vika minnen! Hade så gärna åkt igen och speciellt träffat dig igen!
Vi får se till att hitta på något annat istället!