Bestämde mig för att sova på övervåningen i natt. Dels va vår säng redan överfull med snarkande och prata i sömnen personer och sen behövde jag en god natts sömn för att orka med dagens energi.
Det blev precis tvärtom!
Jag har blivit jagad av en virvelvind som följt mig från rum till rum. Strax efter att jag sommade första gången tassade den omtalade virvelvinden upp och kände för nattligt sällskap denna virvelvind är känd för att prata och skratta i sömnen vilket i och för sig kan va rätt sött men inte denna natt.
Jag tassade istället vidare till säng nummer två, växasängen där benen hängde utanför och ställningen var allmänt obekväm. Tass, tass…tass sällskap igen.
Vidare till soffan, nästa barns luktsinne börjar aktiveras och sniffar sig fram till mammans nuvarande sovplats. Sällskap igen!
Min egen säng är nästintill tom vid det här laget förutom en man som snarkar så väggarna vibrerar, inser att om jag ska få någon mer sömn denna natt är det inte här jag ska placera mig.
Tar sittpuffen med mig, till tvättstugan, desperat efter lite sömn. Hör hur det börjar tassas på övervåningen igen, gömmer mig bakom tvätthögen och somnar sött och ohittad.
Vaknade även lika (o)sött vid 5 dags att ta sig an dagens utmaningar. Tröttare än innan jag la mig men nu är det bara att bita ihop, snart sommarlov!
Det måste nog ha sett rätt roligt. Den här typen av natt tillhör dock inte vanligheten, det var nog desperationen på sömn som inledde denna hetsjakt :) Annars brukar jag sova gott om än lite trångt mellanåt. Jag har aldrig orkat gå upp på natten och lägga barnen i sina sängar igen då de kommit ner, sover för gott. De somnar i sina sängar men har en vana att tassa ner (den lilla) någon gång i veckan.
Å vad jag lider med dig. Jag har aldrig låtit mina barn sova i vår säng, och det låter säkert jättehårt, men samtidigt så har jag aldrig haft sådana problem att barnen hela tiden går efter en och vill sova nära en. När dom var jätteliten var jag så rädd att någon av oss skulle lägga sig på bebisen så jag vågade inte ha dom i vår säng, när dom blivit större har dom kommit någon gång på natten, men då har jag hellre gått med dom tillbaka till deras säng och suttit där bredvid tills dom somnat. Visst har dom kommit någon natt och fått sova en stund i vår säng för dom haft mardrömmar eller så, men oftast tycker dom själva att det är för trångt och går själv tillbaka i sin egen säng igen.
Måste säga att det var listigt av dig att ”gömma” dig i tvättstugan dock så du fick sova några timmar, men du kanske borde skaffa en extrasäng och ställa där inne så du kan bädda lite bättre och slipper sova på sittpuffen. Jag fick en ganska rolig bild i huvudet när jag läste texten dock om en desperat trött mamma som kryper ihop på en sittpuff bakom en stor tvätthög. ;)