Sarianne

Jag har tagit några dagar off, näst sista dagen i Grekland gick luften ur mig och sen dess har jag känt både ilska, besvikelse och uppgivenhet. Semestern var så himla mysig, vi tog dagarna som de kom ingen måsten och alla var nöjda med sitt. Julia var med i barnklubben, träffade en kompis, Magnus och Elin roade sig med att ta ett dopp varvat med att ligga under ac:n och jag spenderade timmarna i solstolen.

Sista kvällen bestämde vi oss för att åka in till Kos Stad, hade hört så mycket gott om det, från hotellet var det bara 3,5km och taxi kostade 9euro, vi strosade, shoppade några småsaker och åkte hem rätt tidigt. Kom tillbaka till hotellet runt 21.30 och hade bestämt oss för en tidig kväll, kom in på hotellrummet och kände att något inte stämde. Julias plånbok låg på golvet och alla hennes mynt som hon tagit med sig var utspridda på golvet i vardagsrummet men tänkte inte så mycket mer på det mer än att någon måste ha lagt plånboken på bordets kant innan vi åkte.

Vi började göra oss klara för kvällen och ju mer jag gick omkring fanns det mer saker som inte stämde, min handväska hade inte kvar samma ordning som innan vi åkte och plånboken låg plötsligt på bordet. Elins VISA-kort var urplockat ifrån hennes väska så nu började det verkligen kännas som om något var skumt, på riktigt! Viskade lite försiktigt till M att jag trodde någon hade varit inne på rummet, ville inte skrämma upp barnen innan jag visste att vi hade samma känsla. Mycket riktigt, han hade också reagerat på min handväska och pengarna på golvet såklart. Vi började leta efter våra värdesaker och ganska snabbt insåg vi att min Mac dator inte fanns kvar på rummet och sen låg flera saker på andra ställen än där vi lagt dem. M gick direkt ner till receptionen och ringde även Apollos servicetelefon så vi fick bra hjälp direkt, fick packa ihop våra saker och byta rum vilket kändes väldigt skönt. Barnen tyckte hela upplevelsen var väldigt obehaglig likaså vi men efter att vi packat ihop allt och fick byta till det andra rummet så kunde de somna rätt snabbt av ren utmattning och klockan var nu närmre två på natten. Dagen efter fick vi åka in till polisstation för att göra en anmälan.

Världens mest trista avslut på en annars helt underbar vecka. Vi har en del meck kvar att ordna nu när vi är hemma igen, försäkringsbolaget och skaffa nya visakort som alla är spärrade och så vidare. Jag känner mig väldigt ”naken” utan min dator där jag verkligen har allt sparat, bilder, dokument och ja ni vet själva!