Vilken dag!
Det här är väl bara början på hur det kommer att kännas, när barnen föredrar kompisar framför oss föräldrar. Julls startade dagen med barnkalas och några minuter efter att vi kom hem var det en kompis som lockade. Vink och puss på kinden bjöds man av och sen har vi inte sett röken av henne på hela dagen.
Den andra, minns knappt när hon visade sig sist, när hon är hungrig eller vill ha pengar. Skämt å sido, men ibland känns de som att hon bara kommer hem för att sova. Vi har beställt hem henne tills ikväll för lite familjemys. Men tacksamheten över att de har vänner som lockar är ovärderlig.
Har ni det likadant hemma?
