Tycker det är så himla roligt att följa utvecklingen på barnen och fundera över alla bitar som skiljer sig ifrån när jag själv var liten. Fröken E är nu tio och vid den åldern om jag skulle ringa en kompis fick jag sitta ner bredvid telefonen och prata (minns inte om vi var så moderna och hade bärbar då).
En stor skillnad mot idag, Fröken E och hennes kompis snackar på Skype, träffas de inte så hänger de på Skype mer eller mindre halva dagen. De involverar varandra i sina liv på ett härligt sätt. Igår gick jag förbi och stannade kvar i köket för att ta del av samtalet som ägde rum. De kör videosamtal och Fröken E ska göra något citronvatten, något som hon genast känner att hon vill dela med sin vän (!!!). Vännen blir uppriktigt glad över att få dela detta ögonblick med att göra citronvatten. De delar det tillsammans, gör mig varm ända in i hjärteroten.
Vänner – det bästa som finns!
Undrar om jag ska ringa en vän idag och se om det intresserar henne lika mycket?
