De Segersstenska rutinerna rullar vidare. Stress blandat med lite mer stress. Undrar vad jag stressar till ibland.
Just nu är det skolan, då barnen varit sjuka hela första delen av nya kursen så hetsar jag upp mig över att komma efter. När kvällen kommer och de somnat är jag så trött själv att det inte finns på världskartan att plocka fram några skolböcker. Då stressar jag över allt som jag borde göras istället, läsa litteratur, plugga i körkortsboken. Läxläsning med stora donnan, slipa och spackla i olika hörn, måla, planera inköp av plankor, tvätta, diska, städa och andaaaaaaas!
Dessutom tänkte jag försöka hinna klämma in lite promenader också, smartast är nog morgontid men känner mig så där lagom sugen när klockan har ringt vid 5.30 på morgonen för att ge jag tänkt ge mig ut och traska. Jag har slängt klockan under madrassen och sovit vidare. Läste hos Camilla att hon satt upp mål att gå ett visst antal mil varje vecka. Svettas av bara tanken på orden ett par mil men två är ju faktiskt också ett par mil! Så jag tror jag börjar med en målsättning på två mil i veckan till nästa vecka eller nått!
Innan dess lite chokladpraliner i soffan!
Ja gud skönhetssömnen är väl den man behöver mest men får minst av! :D
Kram!