I dag tog jag mig äntligen till frissan. Inte en dag för tidigt, jag vet. Lite nervöst var det eftersom jag ville göra en rejäl förändring och dessutom gick till en för mig helt ny frisör, men man måste ju våga för att vinna!
Jag hade först spanat in en kort 60-talsfrisyr som jag verkligen ville ha, men eftersom min 17-åring hotade mig med att jag skulle se ut som en mormor om jag klippte mig i den (och jag inte riktigt är redo för det) så fick jag tänka om. Valet föll istället på en halvlång variant av samma frisyr och spänningen var olidlig om den unga frisören Nicole skulle ha koll när jag beskrev retrokänslan jag önskade.
Men visst gjorde hon det! Resultatet blev verkligen över all förväntan och jag var så nöjd! Tills jag kom hem och fick höra ett sanningens ord om min frisyr från mina barn. 17-åringen konstaterade att jag trots att jag behållit en del av hårlängden ändå såg ut som en mormor, 10-åringen tyckte att mitt hår såg ut som en peruk som inte var från nutiden. 15-åringen skakade bara på huvudet och 1-åringen sprang och gömde sig och skrek nej när jag närmade mig.
Men min man tyckte i alla fall att jag var fin (det var vad han sa i alla fall). Och huvudsaken är ju ändå att jag är toknöjd med min nya frisyr!
Det var verkligen på tiden att jag gick till frissan! Det var över ett och ett halvt år sedan sist!
Tre timmar senare såg det ut så här på golvet.
Och själva jag såg ut så här. Duktiga Nicole på KlippDesign hade precis fångat den 60-talskänsla jag var ute efter!
Senaste kommentarer