När jag var i vecka 12 fick jag en blödning, jag tänkte att nu är det över..
Jag väntade Charlie och vi var så glada över att få bli föräldrar. Det var nog den värsta kvällen i mitt liv. Vi hade precis kommit hem efter att ha flyttat möbler en hel dag så gick jag på toa det första jag gjorde och då kom det massa blod. Vi ringde sjukvårdsupplysningen och frågade vad vi skulle göra, dom sa att vi skulle vara hemma hela natten och avvakta sen åka in på morgonen om det fortsatte att blöda. Jag minns att Fredrik satt på golvet vid ytterdörren och grät, jag satt på toaletten och grät med öppen dörr. Ingen sa något, båda bara grät. Hur fan skulle vi kunna vara hemma hela natten, vi visst ju att ingen kommer kunna sova i vilket fall. Så vi åkte till Sahlgrenska. Vi ville få ett svar, ska vi få bli föräldrar eller inte. Vi gick först till akutmottagningen som skickade vidare oss till kvinnokliniken. Klockan var väl runt midnatt nu på en lördag. Väl där inne fick vi träffa en läkare som tog ett UL. Då fick vi för första gången se vårt lilla pyre som låg där inne. Hjärtat slog så fint och han var så aktiv, snurrade runt som den vildaste av vildingar. Fredrik svimmade. Han hade burit på så mycket dom timmarna, dels ta hand om sina egna känslor och ta hand om mig som bara grät. Den värsta kvällen förvandlades till den bästa natten. Vi gick och la oss med våra händer på magen.
Charlie blev ett väldigt aktivt barn. Han har massor av energi och han är inte gärna den som sitter stilla och läser en bok, nä han drar hellre ut målet i hallen och ”spelar” innebandy eller sparkar en fotboll. Ibland har vi känt att det har kunnat vara skönt om han inte alltid haft den här energin utan att det hade vart skönt för alla att bara sitta och bläddra i en bok. Han är precis som sin far när han var barn tydligen.
Så efter vi vart på UL med vårt lilla barn som ligger i magen och även den har snurrat och grejat för fulla muggar skojar vi om att vi kommer få ett till vilddjur. Hur ska vi orka?;)
För ett par veckor sedan klagade jag för att jag inte kände dig något, nu känner jag dig nästan hela tiden. Blir du lika aktiv som din bror måste ni hålla sams och leka tillsammans, annars kommer mamma få gråa hår snabbt;)
Kommentarer