Att vara och bli mamma

Känner ni som mig att ni ibland bedriver någon form av B&B hemma? Ibland blir jag så trött, på mig själv, på situationen och på att det känns som att det bara är jag som kan/vill ändra på den. Vill bara säga att jag älskar min familj. Men jag har vissa dagar när jag är helt slut, energin är som bortblåst ändå måste jag göra massa saker som hade kunnat göras av någon annan. Idag är en sån dag. Lämnade Charlie på dagis kl 10, åkte raka vägen till macken och tankade och sen till affären och handlade mat. Denna veckan har det inte blivit någon matlista, varför? Jo för att jag inte har tagit tag i det. Så fick göra en snabb i huvudet på väg. Igår åt vi lite rester vi fick med från mamma. Idag har jag stått och gjort en köttfärssås till Fredrik och Charlie som dom kan äta efter babysimmet. Imorgon blir det flygande Jacob. Torsdag och fredag jobbar jag 7-19 så då skiter jag i allt. Nu ska jag packa deras badväska som Fredrik bokstavligt talat sket i att packa igår, vadå det finns ju någon annan som gör det. Mina ögon går i kors och jag vill bara få sova en stund innan jag måste åka men jag vet inte om jag hinner, eller vågar somna. Jag trodde faktiskt att Fredrik skulle ha lite mer förståelse för att jag är tröttare nu än när jag inte var gravid. Men vet inte om jag behöver vara tydligare med att visa vad jag behöver? Igår somnade jag ju på soffan, är inte det tecken nog? Charlie hostade massa igår kväll så jag vågade inte somna fören han hade hostat klart heller. Jag kan be om så små saker men som tydligen är sååååå jobbiga att göra. Varför ska jag ens be om dom? Vi är två vuxna i detta förhållandet och han borde laga mat lika mycket, dammsuga lika mycket och vika tvätten när den är torr. Fredrik är underbar på alla sätt och han hjälper till när jag ber om det, men det är det jag är trött på. Inget löser sig innan jag vart där och pekat.
Måste sova en stund!! Jag somnar nu…

Snabb och lätt klädsel, man blir snabbt bekväm;)