Italian summer nights: Igår hade vi en såndär magisk sommarnatt som gör att man undrar varför i helskotta man inte alltid lever såhär? Upplägget var lika simpelt som fantastiskt. Kika över till grannarna tillika kompisarna Gina och Claudio på mexikanskt efter en appero (fördrink) nere hos Mario på gatan. Resten av kvällen satt vi och skvallrade på balkongen samtidigt som vi proppade i oss nachos och olika härliga salsas. Plötsligt poppade grannen ut genom fönstret och vinkade på oss, det var samma tant som jag tidigare under dagen hjälpt översätta ett brev. Det visar sig att den 90-åriga tanten är född i Sverige men flyttade till Italien alldeles för längesen. Nu efter en stroke så har hon svårt för att komma ihåg sin svenska, då kom jag väl till pass.
Det jag vill säga med det här är: så himla härligt det är att ha nära till sina vänner och familj. Jag avundas alla som bor såhär. Även om jag har massor av fina vänner i Stockholm så bor vi inte så nära att vi kan ropa till varandra från balkongen. Önskar att det vore så! 
Senaste kommentarer