Då och då ser man en film som fullständigt tar andan ur en. Det kan vara en svettig action, en magisk kärlekshistoria eller som den här, ett människoöde så starkt att man inte ens orkar säga hej då till sin biokompis när filmen är slut. the Lady av Luc Besson är en sån film.
Det är en såndär film man önskar att alla skolor visade för alla högstadieelever. En film om kurage, rättvisa, styrka och framför allt om en ENORM kärlek.
Ni kan säkert historien om Burmas frihetskämpe och Nobelpristagare Aung San Suu Kyi. Hennes livsöde är vida berömt och beundrat. Så någon recap behövs kanske inte. Men, det Luc Besson verkligen lyckats skildra är inte bara Burmas grymma och våldsamma militärdiktatur utan också människan Suu och hennes kärlek till sin familj och sitt land. Kärleken mellan Suu och maken Michael Aris är helt briljant porträtterat – framför allt av David Thewlis som spelar mannen bakom kvinnan helt magiskt bra.
Några minus dock: lite lite för lång film och jag skulle önska lite mer bakgrund kring militärjuntan. Är ju väldigt intressant hur allt blev som det blev, saknar det.
Två tankar när jag lämnade salongen: 1. jag har aldrig hört så mycket snyftande i en biosalong tidigare och 2. tänk om kvinnor styrde världen. Vad fredlig den hade kunnat vara.
Betyg: NNNN
Ps: HUR lik Suu är inte Michelle Yeoh? Helt otroligt.
Håller helt med dig om det du skriver – speciellt med ”buskishumorn” i scenerna med militären, har tänkt mycket på det i efterhand. Bra också det du skriver om Luc Besson – intressant – och herregud ja, Columbiana, vad tänkte han där!?!?
ha det så gott, Nina
gud, tänkte ”spelar hon sig själv?” innan jag läste haha! verkligen lika! vill se.
hahah, ja men man undrar ju – så sjukt lika!
Vad roligt med högt betyg! Filmen har fått ganska ljummen kritik men den verkar mycket intressant.
Jag kan förstå viss kritik men bara det att man blev så tagen av denna styrka ger pluspoäng i min bok. Och ja, intressant är bara förnamnet!