Ninaetc

Nachos deluxe, legendary.

Matchen igår (som blev 0-0 precis som jag tippat, hepp) visade varför fotboll är så fantastiskt – att en match utan mål ändå kan rolig att se. Konstigt tycker många, briljant säger jag. (ok, matchen var inte briljant, men ni fattar min poäng)
Efter sedvanligt intag av taskiga nachos begav jag mig hemåt och fick en såndär ”åh-vad-det-är-härligt-att-gå-ensam-genom-stan-och-lyssna-på-världens-bästa-låt”-stund. Nu gick jag inte på riktigt hem genom hela stan (ingen anledning till oro, mamma) utan från tunnelbanan och hem. Men jag var tvungen att stanna upp, lyssna på låten igen och bara andas. Så fint det är att leva ibland.

Låten denna kväll var MGMTs Time to pretend.