Fredag och idag är våra tjejer EN MÅNAD?! Tiden har gått så snabbt samtidigt som det känns som att de alltid varit hos oss.
Lorin: Vikten ligger runt 3230g nu och vi tycker hon börjar bli tung haha. Lorin känns mer som en mammagris just nu då man nästan alltid har henne på sig. Hon kan ligga för sig själv ibland och småprata och bara ligga och kika. Känns som att hon ser en på ett annat sätt nu.
Leoni: Hon är fortfarande lite mindre med en vikt runt 2990g. Hon vill också ha mycket närhet men kan ändå ligga mer för sig själv än syrran. Ibland får man dåligt samvete för att man prioriterar Lorin i famnen då hon kräver det mer. Inbillar mig att bägge börjat le lite mer än bara ”magknip” men inte helt 100 ännu så kanske får vänta någon vecka till.
Jag: Kan äntligen ta mina långpromenader igen, såklart ett långsammare tempo men kroppen är cool som återhämtar sig så snabbt. Bara att komma ut ensam på en promenad och lyssna på pod ger mig så mycket energi. Känner att ryggen är rätt svag efter graviditeten och förlossningen. Man sitter inte helt ergonomiskt när man ammar/ger flaska vilket känns.
Gråter nog i alla fall varje dag, ibland vet jag inte ens varför…
Bästa: Jag är nog fortfarande kvar i bebisbubblan! Så fort jag kommer hem från en promenad slår det mig hur söta dom är och hur mycket jag älskar dom! Även om bebisbubblan säkert lagt sig något så känner man annorlunda nu än för några veckor sedan. De har gått från att vara alldeles nykläckta till våra små bebisar. Vi har börjat lära känna dom och skapat ett starkt band mellan oss. Det absolut bästa är att dom är mina och så tänker jag varje dag.
Sämsta: Allting är fortfarande nytt! Läst att de tar in mycket nya intryck den här tiden vilket märks hemma efter att vi varit iväg på något. De blir oroliga och har svårt att koppla av vilket resulterar i skrik, speciellt mot kvällen. Ibland är det svårt att trösta bägge samtidigt vilket skär i mitt hjärta och jag brister… Även om man vaggar en i knät och en i famnen samtidigt så vill bägge ligga i famnen.
Eftersom vi redan på BB fick koppmata dom med ersättning för att gå upp i vikt har vi fortsatt med ersättning här hemma kombinerat med amning. Jag tycker det är supermysigt att amma men med tiden har tyvärr tjejerna blivit lata med amningen. De blir inte ordentligt mätta av att enbart amma vilket gjort att jag nu endast ammar som ”mellanmål” och tröst. Svåra mer ersättning är att lära sig hur mycket de behöver för att bli ordentligt mätta, när man ska öka mängden osv…
Sömn: De är hyfsat synkade under nätterna, vaknar ungefär varannan till var tredje timme för mat. Oftast är det bara att mata och sen så somnar de om. I början väckte vi dom alltid var tredje timme för mat men märkte ganska fort att det lönar sig att låta dom vakna av sig själva. Vi har börjat försöka få till tydligare kvällsrutiner! Efter matningen runt 20-22 får de pyjamas, ny blöja och sen får de somna hos oss i soffan. När de är däckade bär vi in dom i deras säng och där får de sova så länge de vill. Större delen sover de mellan oss i sängen vilket är SÅ mysigt men trångt… Får man sova 3 timmar i sträck är jag nöjd! Men man längtar ju till en hel natts sömn med…
