Något så enkelt som att passa en tid, borde inte vara så svårt. Jag har inte svårt att passa tider, tvärtom, jag är extremt bra på att passa tider. Dock så tycker jag att det är jobbigt att passa tider. Det är något med att ha den där tiden som något som tar upp tankarna en hel dag. Ibland kan det vara så att det tar upp tankar även dagen innan. Ofta passar inte tiderna in i ordinarie schema så schemat måste ruckas och fixas för att tiden ska in.
Imorgon har vi tid på sjukhuset med Emils läkare. Som jag sagt tidigare så ruckar vi inte på de tiderna. De får gå före allt. Men för att tiden imorgon ska lösas måste min förmiddag klaffa precis, för att vi inte ska komma sent. Jag har redan ruckat i schemat på eftermiddagen för att få till det. Detta gör mig kanske inte stressad, men det går energi till att passa tiden. Så känner jag även för andra tider. Jag funderade nu på om jag är omständlig. Är det bara jag som känner så, att tider är jobbiga att passa?
Någon som totalt struntar i tider är Love. Det enda som figurerar hos honom nu är ”djuren”. Om ni inte sett Pudding på Youtube så tipsar jag om det nu. Det är barnsånger som är lite poppiga. Jag vet dock inte hur PK det är med raderna ”stor och tjock och fet”.
