Jag älskar att det finns olika grupper på Facebook för olika ändamål. Jag är med i många olika grupper. Dels är jag med i åtskilliga köp- och säljgrupper men jag är också med i grupper som mamapower och ekonomiska. Men sedan Emil fick epilepsi så gick jag med i en sådan grupp. Det kanske är tabu att säga men det känns så skönt och på något sätt lättande något när jag fick läsa om andra som går igenom samma sak och känner samma känslor. Det var en som berättade om sitt barns första kramp och oron hon kände sedan. Orden hon skrev stämde mitt i prick i vad jag känner. Den ständiga oron för nya anfall. Jag är så glad att jag gick med i den gruppen.
Säga vad man vill om sociala medier men detta är underbart. Att alla, var man än bor i Sverige, kan vara med i samma grupp, dela erfarenheter och stötta varandra. För i dessa grupper stöttar man verkligen varandra. Det är som att man vet att alla har sitt krig och kämpar på med sitt. Ingen kan ta någon skit och ingen vill heller kasta någon skit.
Tack Facebookgrupper. Fan vad möjligheter det har skapat.
