De sägs att den enda en sjuk människa vill är att vara frisk medan en frisk människa aldrig är nöjd. Det känns som att jag just nu landat någonstans däremellan. Tidigare har jag haft en fas där jag känt att det mesta har varit jobbigt. Nu känner jag att det enda som räknas är att Emil och Love mår bra.
Emil kommer ofta över på natten till mig och Love. Många gånger har jag tyckt att det blivit trångt och att jag sover dåligt. Men nu tycker jag att det är hur mysigt som helst. Jag vill inte att Emil ska sova nere hos Andreas. Jag sover gärna med båda barnen.
Nu är kl 12:30 och helgen har i princip bara börjat. Vi har hittills påtat på hemmavid, lekt och fått i oss lite mat. Det som återstår av denna lördag är lek, lite mat och lördagsgodis.
Vi bygger en lång tågbana mamma
Till och med lek känns mysigt idag. Det är som att jag vakant och tänker att vad som helst kan hända. Jag måste ta tillvara på tiden. Jag vet att denna känsla kommer att gå över med tiden. Men jag fick ett rejält uppvaknade i och med Emils kramp.
