Inatt vaknade jag hela tiden av att Love var orolig. Han fick välling på tok för tidigt för att han skrek ”nälling, nälling!” Jaha tänkte jag du får väl det då så somnar du om. Sagt och gjort så somnade Love om MEN vaknade igen 1,5 timme senare och var vaken i 1,5 timme!!!!! Jag orkade verkligen inte. Jag fick flaschback till Love var 3-4 månader och bara sov i famnen en period. Jag satt vaken 3 timmar på natten i soffan och tittade på Rederiet. Lite ångest trängde sig på vid dessa minnen. När jag försökt få Love att somna i 1,5 timme inatt fick Andreas ta över. Hela kroppen skrek efter sömn.
Men så idag hände något. Efter dagens hämtning så har barnen varit så lugna och timida. De har lekt tillsammans till och med. Vi har kommit till fasen när de kan leka på kvällarna och jag kan fixa med annat. Barnen leker och jag fixar. SUPER.
Verkligen ett steg tillbaka vad gäller natten men ett steg fram vad gäller kvällen. LÄNGTAR till det bara blir steg framåt.
