Tanken var att vi skulle åka lite längdskidor idag, men när jag tittade ut genom fönstret imorse, ställde vi in planerna. Det snöade och blåste. Vi tänkte åka skidor i ett spår som brukar dras på fotbollsplanen ovanför där vi bor. Ett fantastiskt spår som är plant. Idag hade dock spåren troligtvis snöat över och med all sannolikhet hade turen knappast blivit en fröjd. Med gårdagens skridskoaktivitet färsk i minnet var det enklare att ställa in planerna på längdskidor idag.
Det slog mig nu efter en läggning som drog ut på tiden att besvikelsen ofta kommer efter att jag naivt gjort planer eller tänker att resultatet ska bli på ett visst sätt. Jag är aldrig så stressad vid en läggning som när jag tänkt att jag ska göra något speciellt efter läggning. Har en plan gjorts efter läggning och läggningen drar ut på tiden så blir jag alltid stressad. Om jag däremot inte har en plan så tacklar jag utdragna läggningar mycket bättre.
Ett gott råd är att inte ha naiva planer eller förväntningar, men vet aldrig var man hamnar.
I love the ”rush” feeling when overcoming obstacles in space waves, it’s really addictive!