I onsdags gjorde jag något som verkligen var utanför min comfortzone. Vi är fyra historielärare på skolan. Varje år brukar vi spela in en låt och spela för eleverna. Ifjol gjorde vi en musikvideo också. Den musikvideon vi gjorde ifjol var mer teater men årets var mer vi.
Patrik är ett geni och har skrivit text och musik. Det är också han som har filmat och klippt. Men vi skulle i alla fall stå framför kameran och sjunga. Oj vad obekväm jag var. Men resultatet blev kul.
Här är resultatet. Eleverna skrattade och gav oss stående ovationer. Jag har nog aldrig fått en så stor applåd någon gång. Ibland kanske man måste bjuda på sig själv.
