Idag hade vi besök av mina kompisar Elias och Fanny. De väntar ju nu sitt första barn och det blev naturligt att mycket av surret idag handlade om barn. Vi pratade lite om det materiella och saker som de börjat att införskaffa nu innan bebisen kommer. Under samtalet slog det mig att det är omöjligt att veta om vissa saker behövs eller inte. Saker som vagn och blöjor vet man att man behöver men med facit i hand köpte vi en del onödiga saker som aldrig användes. Det mest onödiga vi köpte var en spjälsäng. Vår spjälsäng med tillbehör som skydd, täcke, kudde och sängkläder kostade ca 2000kr. Den spjälsängen användes aldrig. Varken Emil eller Love sov i egen säng. Ingen av dem har sovit en natt i sängen. Onödiga 2000kr att investera i en ny spjälsäng. Men detta kunde vi ju inte veta innan.
Min viktigaste ägodel med Emil var bärselen. I och med att Emil vägrade somna i vagnens liggdel blev bärselen oumbärlig. Med Love använde jag knappt bärselen.
Det går heller inte att förbereda sig för sömnbristen. Den förstår du först när du är där. Men det där är ju också så olika. I min första föräldragrupp nere i Västerås sov de flesta barnen jättebra. Medan Emil vaknade varannan timme, VARJE NATT.
Något som inte heller går att förbereda sig på är hur du själv kommer att må efter förlossning och under första åren. Jag hade bara hört om de som älskade det och tyckte det mesta var underbart. I och med det var det så svårt att förstå att jag faktiskt inte tyckte första året var så härligt. Camilla Läckberg har gått ut och sagt att första året inte var något för henne. För det uttalandet har hon fått mycket skit. Men jag är bredd att hålla med. Även om första året innehåller många mysiga stunder så var det inget för mig. Jag kände mig ofta ensam och att all tid barnet tog, åt upp mig.
Som sagt så kan man inte förbereda sig fullt ut för att få barn. Man måste uppleva och vara där för att själva veta hur man reagerar och mår. Man måste också invänta och se vilken liten person som kommer och hur denne är. Jag önskade dock att flera hade varit öppna med hur tufft det stundtals är med barn. Jag känner att klimatet är mer öppet för sådant nu än vad det var 2016 när jag blev förälder för första gången.
