Jag är så otrolig glad att vi bor i Sverige och att vi har den välfärd vi har. Alla dessa mediciner som vi provat och fått ut HELT GRATIS. Det är fantastiskt. Emils läkare ringde idag och vi ska nu påbörja utfasning av en medicin och därefter ska vi börja infas av en ny. Med vi har också hämtat ut två olika mediciner mot ev förstoppning. Vi tror egentligen inte att Emil är förstoppad men vi måste prova allt för att se vad som är ev biverkan av medicinen och inte. Därför hämtade vi ut två olika mediciner mot förstoppning idag, också det helt gratis.
Det är fantastiskt att barn prioriteras och får gratis medicin. När vi åkte in på akuten den 23 december stod sköterskorna och väntade på oss när vi kom. Emil gled förbi alla i kön, detta för att han var barn. Det är så att jag blir tårögd. Vården är fantastisk. Glöm aldrig det.
Nu börjar resan mot en ny medicin. Vi hoppas på denna fjärde medicin. Dock så vågar jag inte hoppas för mycket. Jag är i lite samma läge som när man budat på för många lägenheter. Man säger innan att man inte ska flytta in i tanken för att inte bli för besviken om budgivningen skenar iväg. Men man flyttar ändå in i tanken och möblerar varenda rum. Sedan kommer besvikelsen och den kommer med besked. Samma sak har det varit med medicinerna. Vid varje ny medicin har jag ponerat ett anfallsfritt liv i tanken. Och varje gång har fallet varit så högt och besvikelsen så tung.
Det som känns skönt är att vi är under lupp. Vi är inte bortglömda utan snarare prioriterade.
