Mina principer har ALLTID varit att spara till det jag vill ha. Jag fick lära mig tidigt att om jag ville ha något som ansågs vara i överflöd, eller något som jag inte var i akut behov av, så fick jag köpa den själv för egna pengar. Det har gjort att jag lärt mig värdet av pengar. Jag har också alltid sparat till allt jag viljat ha. Jag har aldrig tagit något på avbetalning (förutom huset).
Nu står jag i valet och kvalet. Min hjärna går mot mina principer. Vi har fått svartmögel på vår toalettstol. Min tanke först var bara att byta ut toalettstolen. Men ganska snabbt började jag tänka att det kanske ändå var läge att renovera hela badrummet. Där börjar kriget i min kropp. Vi har sparat i snart 1,5 år för att ha råd att renovera köket. Skulle vi renovera badrummet skulle det betyda att vi skulle låna på huset för att göra det. Det går emot mina principer att låna till överflöd. Vårt badrum fungerar, men det skulle bli väldigt mycket fräschare om vi renoverade.
Många andra skulle nog inte tveka. De hade nog lånat och kört på. Men jag vill inte ha mer lån. Även om jag vet att det inte handlar om en jättestor förändrar i vår ekonomi på månadsbasis. Det skulle öka värdet på huset i sin helhet.
Åååååååååå jag blir galen. Låna eller spara? Göra om nu snart eller vänta i 1,5år ev längre? Inte mer lån eller ett finare hem? Fan vad skulle ni andra göra? Hur skulle ni ställa er i frågan?
