Kaos och kontroll

Tidigare har jag skrivit ett inlägg om Emil och att han ibland säger ”Jag känner mig ledsen”. När jag då frågar honom varför han är ledsen säger han att han inte vet. Just nu har jag samma känsla. Jag känner mig ledsen. Nu ligger jag uppe i sängen efter maten och funderar på vad det är som inte känns så bra. Andreas blev helt paff efter maten när jag bara sa att jag skulle gå upp och vila. ”Är du trött?” var en spontan fråga. Nej jag har ingen bra känsla, sa jag och gick upp. För det är sanningen. Jag har ingen bra känsla i kroppen. Jag känner mig ledsen. Det kan säkert vara ett efterspel av vad som hänt. Att hjärnan gått på högvarv och oron varit konstant, att jag nu bara känner mig ledsen och nere. Jag vill bara ligga kvar i sängen hela kvällen. Men jag känner inte för att läsa en bok eller se något. Jag vill bara ligga och titta in i väggen. Jag har ingen lust med någonting. Det måste få vara okej att känna så. Det är inte ofta jag känner en olustkänsla. Jag vet inte om jag någonsin känt så som jag känner nu. Att jag känner mig ledsen men utan direkt utlösande anledning.

Nu loggar jag ut för ikväll. Kvällen får bara passera. Imorgon är en annan dag, som någon artist sjöng en gång.