Igår började jag fundera. Jag tänkte på hur jag uppfattar människor och situationer. Det blev så tydligt, efter en situation igår, att man inte alltid har all fakta och därför inte kan dra egna slutsatser.
Andreas fick frågan om han och Emil ville åka på badhuset på lördag tillsammans med granne och hans barn. Absolut tänkte vi det går ju bra. Det var bara det lilla att jag ville ändra tiden. De ville ses kl 11 men jag sa till Andreas att kan ni inte ses kl 10 istället? Direkt började Andreas fråga varför de inte lika gärna kunde ses kl 11 för att den tiden vet föreslagen. Det kändes som han tyckte att jag var jobbig och omständig. Varför inte bara rätta in sig i ledet och ta den tid som nu var föreslagen.
Som svar började jag resonera kring det som egentligen inte var anledningen till byte av tid. Först sa jag att varför ska Emil vänta till 11 när badet öppnar 10? Andreas svarade med att det är väl bra att öva tålamod. Jag fortsatte sen med att säga något om att då blir det ju lunch direkt och inte badning direkt. Det var ju faktiskt inget problem, utan bara något jag tänkte kanske skulle gå hem så jag slapp säga det riktiga problemet. När Andreas verkligen börjar tycka att jag är omständig klämde jag ur mig det verkliga problemet.
Jag har mer energi på förmiddagarna. Det är lättare för mig att vara ensam med en trotsig 2-åring, som bara säger INTE och mestadels är ledsen, på förmiddagen än på eftermiddagen. Om de åker en timme tidigare på förmiddagen så kommer de hem tidigare på eftermiddagen. Alltså lättare för mig och min energi. När jag lade fram det argumentet köpte Andreas resonemanget och sa att han och Emil åker dit till 10. Grannen skulle ansluta när de kunde.
Det hade ju varit enklare om jag sagt den verkliga anledningen direkt. Men jag ville inte vara den jobbiga jäveln. Därför försökte jag lägga fram anledningar som inte var för min skull. Men det var enbart för min skull som tiden behövde bytas. Samtidigt är jag glad att jag var den jobbiga jäveln för INGEN kommer att tacka mig för att jag inte orkar. Det kan låta barnsligt eller konstigt med en timme hit eller en timme dit men för mig för det stor skillnad.
Det är nog värt att vara en jobbig jävel ibland om det för att jag behåller energi och orkar hålla uppe humöret. Ingen vill, allra minst jag, att jag ska vara en trasa som är less och energilös när de kommer hem från badhuset. Samtidigt tänker jag inte ha dåligt samvete för att jag satte mig själv i främsta rummet en gång heller. Jag ska inte ens kalla mig själv en jobbig jävel. Jag ska snarare säga att jag var ärlig och öppen med hur jag kände. Det ska jag snarare ha en klapp på axeln för. Det är svårt att blotta sina svagheter och att visa sig svag. Det ska man inte se ner på.
