Natten till idag sov Emil väldigt oroligt. Det var min tur att ta Emil inatt. Vi tar Emil och Love varannan natt. Eftersom Emil inte kom till ro i sin säng så gick vi ner och la oss i den stora sängen i gästrummet. Emil pratar ofta i sömnen och inatt grinade han och sa att ”jag han inte sjunga sången”. Jag frågade då vilken sång han menade. Han svarade ”badsången”. De startar och avslutar alltid simskolan med en sång. I och med att Emil vägrade ha flytväst från början igår så missade han sången i uppstart. När Emil pratade så i sömnen började jag fundera om jag pressade honom för hårt igår? Skulle jag bara acceptera från början att han inte ville ha flytväst? Men han hade ju så kul och det gick ju så bra när den väl var på.
Det hela blev inte bättre av att de i något av programmen på sommarlov berättade att drömmar är känslor man upplever på dagen men processar på natten. Jaha processade Emil dessa känslor som han kände under simskolan nu på natten? Strö lite extra salt i mammasåren bara. När vet man att man pressar för hårt? Vi måste ju våga pusha våra barn att våga prova nya saker. Men att mitt barn skulle behöva processa känslorna på natten var verkligen inte meningen. Tur att simskolan var som vanligt idag och att Emil då varken missade sången vid uppstart eller avslut.
Hade han vetat vad jag gjort nu när han sover så kanske han hade somnat med andra känslor. Jag har nämligen slagit in födelsedagspresenter till honom nu på kvällen. Snart är fyraårsdagen här.
