josefinknave

Josefin Knave

Annons

5-veckorskontroll på BVC

Jamen alltså, hur smarrigt ser inte det här ut? Jag skulle i alla fall gärna hoppa in i bilden och äta det där igen. Bilderna är hur som helst tagna igår då vi åkte, hela lilla familjen, till Mall of Scandinavia för att få en liten söndagsutflykt. B ÄLSKAR tåg så en utflykt som innefattar pendeltåg och att få stå och spana över ett helt gäng rälsar och vad som händer på dem är livet enligt honom. Jag tyckte dock att brunchen (även om den såklart fick intas i skift pga livet som småbarnsföräldrar) var höjdpunkten.

Och det var väl tur eftersom vi inte lyckades med så mycket annat under vår lilla utflykt, hehe. En ny uppsättning strumpor lyckades vi köpa till den lille klämmisaddicten (jag fick med mig en uppsättning klämmisar efter mötet med HiPP att provsmaka och låt oss säga som så att det var rejält uppskattat) på bilden ovan, och halkskydd till badkaret, innan det bar iväg (efter lite mer tågspanande) hemåt igen.

Den här måndagen har inletts med förislämning och mys med en liten bebis som somnat först nu efter en stund tjorv med magen. Strax efter lunch ska vi smita iväg till BVC för 5-veckorskontroll hos barnläkaren. .Jag ser ju på henne att hon växt (det känns som att det händer grejer så fort jag vänder bort blicken fem sekunder), men hur mycket? Eftersom vår senaste BVC-tid var tvungen att ställas in på grund av vab var det ett bra tag sen vi vägde och mätte K så det ska bli lite extra spännande. 🙂

Nu: LUNCH!

Annons
Kommentera (1)

Kommentera

Se fler...

Ikväll….

…är det take away, sovande barn i soffan (B pallade exakt en minut av Mello innan han däckade), glass och chips med två av mina småsyskon som gäller. Hoppas att ni har en mysig lördagskväll ni med! ❤️

Annons
Kommentera (7)

Kommentera

  1. Emelie kullmann

    Åh Gud vad perfekt det låter, hoppas det var supermysigt å att rätt låtar gick vidare! Sörjer fortfarande Pontare från förra veckan… xD

Se fler...

Natta två barn själv

Igår var första kvällen som vi inte var två föräldrar hemma vid nattningen. Martin fick bli den första att testa att fixa nattning av två barn på egen hand, och nästa vecka är det min tur…


Eftersom jag är föräldraledig och B går deltid på föris just nu är det jag som sköter majoriteten av hämtningarna, och igår var inget undantag, så kvällen började inte helt utan stresspåslag. Det var ju inte bara efter föris-fix och middag som skulle styras upp utan även….


….det här trötta ansiktet. När Martin kom hem hade jag ganska exakt 15 minuter på att hitta en passande outfit OCH sminka mig något. 


Jag klarade det dock på nåt himla vänster! Hann till och med byta från den här outfiten till en annan i sista stund då jag upptäckte att byxorna var så pass för små att de börjat spricka i rumpan. SKÄMTAR ALLTSÅ INTE. Mindre rolig upptäkt när man är stressad men jaja that’s life of nyförlöst kvinna.

Vad skulle jag då hitta på under min första barnfria kväll på länge som jag dessutom inte var gravid? Äta på lyxrestaurang? Skaka rumpa på hipp klubb? Gå på nåt spännande event? 

Nejnej.

Jag skulle på Antikmässan!


Ja, på fullaste allvar alltså! Nej, det var inte så många i min ålder där och ja, det var motsatsen till vilt men ändå en toppenaktivitet enligt mig. Min mormor skulle nämligen få ta emot pris där och det ville jag såklart inte missa. Dessutom bjöds det på bubbel och jag såg en MASSA Antikrundan-kändisar (ja för er som alltså missat det är jag en pensionär i en 26-årings kropp, Antikrundan är ett av mina favoritprogram. Så mysigt ju!!). Här ovan ser ni mig med min kära moder och världens coolaste mormor! 30 (!!!) böcker har hon skrivit! Den ni!! Det, i kombo med att hon är en av världens bästa personer som dessutom inspirerat och hjälpt många i antikbranschen, gjorde att hon fick ta emot Årets hederspris. ❤️ Jag var så stolt som man kan vara som barnbarn!


Och hur hade det gått för den här trion medan jag var borta då? Jodå, bara bra! Lillkakan har det lite kämpigt med magen om kvällarna nu för tiden, vilket dessvärre infaller ungefär samtidigt som storebror ska gå och lägga sig men tydligen hade han varit väldigt lugn och förstående och tyckt att det var okej att Martin berättade hittepåsagor samtidigt som han skumpade bebis runt i rummet. 

Jag misstänker dock starkt att jag kanske kommer få en lite större utmaning (det är väldigt mammigt just nu vilket innebär att jag också får vara bollplank för majoriteten av gnället och trotstestandet när vi är solo, dock inte så extremt att jag fruktar min solokväll, men ni fattar utmaningen) när det är min tur nästa vecka – men på nåt sätt ska det väl gå. Som en av er skrev på Instagram är det värsta som kan hända att kvällen blir lite annorlunda, att alla får somna i soffan typ, och det kan vi ju faktiskt leva med. 🙂

Annons
Kommentera (11)

Kommentera

  1. Linnéa

    Efter en liten googling kom jag fram till att din mormor måste vara Jane Fredlund. Som nyutexaminerad möbeldesignstudent har jag läst (skummat) både en och tre av hennes böcker för att få ihop rapporter och hemtentor. Kul!

  2. Jane

    Jag hade sån ångest inför första nattningen med två barn (då 1 månad och tokvilding på 2 år). Men resonerade att förr eller senare kommer 2-åringen somna, om det så sker i en säng, soffa eller vagn. Du kommer att lyckas!

  3. Cecilia

    Här hemma var jag själv med 3 månaders och 3åring i 5 dagar i höstas. Som jag gruvade mig för hur det skulle gå. Men det gick bra. Lillan ammade eller buffades på min mage medan stora gosade med min arm som hon vill. Och så lyssnar vi på ljudbok, Alfons på Spotify, efter att ha läst en saga.
    Nu när lillan är snart 8 månader är det krångligare. För nu är ju storasyster världens bästa person som man bara vill prata med, leka med, peta på etc. Men på nåt sätt brukar det gå. Väldigt sällan jag är själv med båda som tur är.
    Men testa att ha K i bärsjalen kanske?

    1. josefinknave
      josefinknave

      Haha, åh, gulligt ju! Bärsjalen kommer absolut spela en avgörande roll under nattningen känner jag på mig. Tack för tips! 💛

  4. Johanna

    Jag försökte lämna min tremånaders med sin pappa, farmor och faster i lördags för en efterlängtad kväll med mina tjejkompisar! Faster fick komma och hämta mig innan jag fått in efterrätten då det var PANIK här hemma😩 T.o.m farmor, som är akutsjuksköterska tyckte att jag skulle avbryta min tjejkväll… då är det illa! Så jag har verkligen fått känna på det här med mammig! Hoppas jag kan unna mig en kväll som ”bara Johanna” snart ändå… men självklart är bebis viktigast av allt, behöver hon mig så hänger vi ihop ett tag till tills hon är redo❤

    1. josefinknave
      josefinknave

      Ånej, vad jobbigt att det slutade så! 😖 Hoppas att du får lite ordentlig och välförtjänt egentid snart! Kram!

  5. Anna-Maria

    De där nattningarna alltså 😄 Har varit själv på kvällarna varannan vecka sedan lilla liten var ca 1 månad och stora stor var knappa 2 år. Det var en utmaning kan jag säga och det är först nu, 10 månader senare, det börjar kännas okej och man inte längre behöver ladda en hel dag för att klara av kvällen. Allt går och man hittar sina knep 🙂 kraven är ganska låga de kvällar man är själv iaf 😄

Se fler...

K – en månad gammal

en manad

På alla hjärtans dag blev vår lilla skatt en hel månad gammal! Precis som jag skrivit innan känns det som att tiden gått så himla snabbt, samtidigt som hon redan är en så självklar del i vår lilla familj att det känns som att hon alltid varit med oss. Jag fick frågan om jag kunde skriva lite om hennes utveckling hittills och, jajamen, det kommer nu! 🙂

Redan från början upplevde jag det som att hon var väldigt stark i kroppen. Även i magen kände jag ju kraftiga rörelser som, på riktigt, fortsatte ända tills hon kom ut på förlossningen. Under de sista värkarna rörde hon sig så jäkla mycket att jag ”nästan” blev irriterad för att det ju bara gjorde ondare då, hehe. Men förutom den stunden har det ju bara känts prima att ha fått en liten fighter. Hon kunde lyfta huvudet ordentligt redan från början, om än bara korta stunder, och det har såklart utvecklats under de här veckorna. Att ligga på magen och träna nacken har hon inga problem med då hon uppenbarligen är en liten unge som föredrar att ligga på mage, även om hon såklart allra helst ligger på mage på en människa framför en filt.

Strax efter att hon passerat 2 veckor kände jag att hon verkligen SÅG mig när jag dök upp i hennes synfält och kort därefter kunde hon även följa saker med blicken om än med en viss fördröjning. I måndags fick vi första lilla leendet och sen dess ägnar jag orimligt mycket tid åt att sitta och fånle åt henne för att få mer, mer och mer. Jag kan inte få nog av den synen!

Första tiden hemma ville hon ju bara sova PÅ oss, vilket jag fortfarande tycker är lite läskigt. Jag har dock fortsatt att prova att lägga ner henne i hennes bedside crib om kvällarna och nätterna efter mat och gos och det går faktiskt bättre. Nu kan hon sova där i tre timmar i sträck vilket är en enorm framgång. Jag gosar gärna och vill ge henne så mycket närhet jag kan men nu när det gått en månad sen förlossningen börjar jag bli så pass trött nattetid att jag sover tyngre, och då tycker jag som sagt att det är läskigt. Hon är ju en stark bebis och ”förflyttar” sig liksom om hon ligger på bröstet vilket gör att hon kan hasa ner på sidorna och märker jag inte det på grund av tung sömn vet jag ju inte heller hur hennes ansikte ligger.

På grund av årstiden och att hon har en storebror i förskoleålder har hon redan haft flera förkylningar, men som tur är verkar hon inte särskilt brydd över dem. Vi går loss med koksaltslösning och nässug och i och med hennes store intresse för närhet har hon oftast huvudet i högläge vilket underlättar eventuell täppa. Alla sjukdomar som cirkulerat i hemmet har också gjort att vi var tvungna att ställa in vår senaste BVC-tid på grund av vab så jag vet inte hur mycket hon väger eller hur lång hon är, men min gissning är att hon nu når cirka 53 cm och snuddar på fyrakilosgränsen (när hon föddes var hon 48 cm lång och vägde 3465 g). Facit får vi nästa vecka då det är dags för femveckorskontrollen!

Det är ju svårt att säga exakt hur en sån här litens personlighet är, speciellt när man redan har ett större barn som man sett växa upp. B var ju extremt lugn i början vilket senare kom att ändras. 😉 Just nu styrs hon ju så otroligt mycket av sina instinkter men min bild av vår lilla bebis såhär långt är att hon är fysiskt stark, väldigt lätt att ha att göra med samtidigt som hon inte drar sig från att säga ifrån ordentligt om det är något hon saknar eller behöver. Hon är tydlig med sina signaler, helt enkelt, vilket såklart underlättar massor. Jag är helt förälskad i den här lilla gosen!

Annons
Kommentera (7)

Kommentera

  1. Frida

    En sån goding!
    Så kul för hon är lik Bo men med mer drag från dig? (Liksom att båda barnen har drag från både dig och Martin men att ni har vars en liten mini som är något mer lik er om du fattar haha)

    Väntar en lillebror till min lille son och är så orimligt nyfiken på hur han kommer se ut nu. Blir såååå bebssugen när man följer dig med, så tur att man kommer ha en liten inom kort!

    Sonen är väldigt lik mig så ska bli kul att se vem lillebror är lik och om han är lik sin bror!

    1. josefinknave
      josefinknave

      Tycker du det?! Så roligt att höra, sånt är ju så svårt att se själv. 💕 Vad spännande med en liten bror på väg! Kram

Se fler...

Vår nya vardag

På sistone har det dykt upp hela TRE nya vloggar på kanalen! Jag blev nästan lite chockad när jag såg det själv, haha, jag hade inte riktigt föreställningen att det var nåt jag skulle hinna såhär första tiden som tvåbarnsmamma. Men det visade sig att det nästan varit lättare att filma och klippa. B tycker att det är roligt med filmandet och själva klippandet är en så koncentrerad tid att det inte tar så mycket kraft. Har ni kikat än? Om inte så hittar ni de senaste filmerna här:

Den här vloggen är från första veckan med vår nya vardag. Man får hänga med när jag bockar av första förskolelämningen och så får man en inblick i hur det ser ut hemma när Martin kommer hem efter jobbet om dagarna, hehe…. Vardagsrealism är lite min grej, verkar det som

Sen drog vabruari igång, men inte släppte jag kameran för det. I den här vloggen preppar vi också för det kommande samarbetet med HiPP och så tar B över kameran och kör en egen vlogg om ketchup och kojor. <3

Och så senaste vloggen som kom ut igår, lagom till alla hjärtans dag! Jag och Martin slog nämligen vad om vad vår lille bebis skulle väga, hur lång hon skulle vara, när hon skulle födas och så vidare och förloraren skulle få i straff att laga trerätters, ha fullt ansvar för barnen och vlogga SAMTIDIGT. Gissa vem som förlorade………….

Som så ofta annars när jag skriver till er ligger jag med en sovande bebeloni på bröstet och just nu funderar jag på när hon ska vakna så att vi kan köra lite nackträning (för henne alltså, nacken är väl det enda på min kropp som fortfarande är någorlunda stark, alla andra muskler skulle dock behöva tränas). På dagens schema står också att försöka få tag på en elektriker som kan fixa elurtaget vår ugn/mikro sitter i då det har nåt sorts glapp som gör att mikron stängs av varje gång vi försöker mikra välling/ersättning (SÅ MYCKET VREDE man känner då haha), att ta en prommis innan förskolehämtning och vila framför ett avsnitt Paradise hotel. Rätt blandade aktiviteter med andra ord!

Annons
Kommentera (11)

Kommentera

  1. Kristin

    Men åh tack för tiramisu-inspon, ÄLSKAR det! Får nog bli dessert ikväll : ) (Det måste ju räknas som färskost i ask och är då okej under graviditeten enl Livsmedelsverket, de andra sidorna jag hittade där det stod att Mascarpone inte är okej verkar väldigt tveksamma…). Men wow alltså, att du styrde den där trerättersmiddagen! Jag skulle aldrig ens göra ett sånt vad 😅🙈

  2. Emelie

    Jag är så imponerad att du lyckades få ihop trerätters med två små barn att ta hand om samtidigt. Så tungt med bebis på sig, även om hon är liten. Bra jobbat! 😀

Se fler...