Ja, hur börjar man ett inlägg efter det senaste inlägget. Jag vill börja med att tacka för ert fantastiska stöd och fina ord. Det betyder jättemycket för mig! Det var som jag skrev igår ett tag sedan vi tog det här beslutet så jag har hunnit smälta det men det är såklart ändå sorgligt och tråkigt. Jag vet själv att jag har höga förväntningar på livet och när det inte blir som jag har förväntat mig blir jag besviken. Jag är en känslomänniska med lika nära till skratt som gråt. Jag reagerar ofta starkt på saker och är inte den som bara rycker på axlarna åt grejer även om det kanske skulle underlätta ibland.
Nu är jag hur som helst på väg till min tandläkare för att göra ett väldigt ytligt ingrepp. Ytligt som i något förmodligen bara jag ser men som jag vill rätta till. Jag upplever att en tand synd mindre än en annan och vi pratar en halv millimeter om inte mindre tandkött som ska brännas(?!) bort. Jag är så nervös och hoppas att det går fort och att det inte gör ont. Jag älskar inte tandläkarbedövning eftersom att det håller i dig i en evighet men jag antar att man inte bränner tandkött utan bedövning. Wish me luck!
Förstår och känner igen mig.. Är också känslomänniska verkligen! 🙂
Starkt av dig att berätta om ert inställda bröllop. Jag skulle själv ha gift mig i vår men har skjutit på det. Skönt att höra att vi inte är de enda som inte får det att funka just nu. Lycka till och hoppas det bli ett bröllop i framtiden (om det är det ni vill).
Hoppas att det går bra 🙂
Men ska ni fortsätta va ett par?