Den här dagen har som vanligt gått i ett. Måndagar har en tendens att göra just det. Nu sitter jag på tåget på väg hem efter galapremiären av Claudia Galli Conchas film ”Den Enda Vägen”. Jag är rörd. Och berörd. Och stolt över Claudia och hennes man! Vilken film! Jag ska skriva mer om den snart.
Det här inlägget skulle egentligen kommit upp runt lunch idag men tiden har helt enkelt inte funnits. Jag är så nöjd över dagens invägning. Idag visade vågen hela –1,1kg sedan förra veckan och jag är nu nere på all time low sen jag började min viktminskningsresa för snart 1,5 år sedan. Jag gör inte den här resan för att uppnå ett ideal eller för att passa in i en mall. Jag har sett att Claudia har fått en hel del skit för sin viktresa, och den kritiken är helt oförtjänt tycker jag. Att gå ner till sin målvikt handlar inte om någon hets.
Att gå ner till sin målvikt handlar om att trivas och må bra i sig själv, i alla fall gör det det för mig. Jag vill må så bra som jag bara kan må. För min del innebär det att nå min målvikt som jag är ca 8kg ifrån att nå nu. Och jag ska nå det målet. Vi måste börja stötta varandra istället för att klanka ner och hitta fel. Det mår ingen bättre av. Glöm inte att de flesta av oss gör så gott vi kan i våra roller som mammor, förebilder, döttrar och systrar.
Fler invägningar:
Invägningar under 2016
Vecka 2
Vecka 3
Vecka 4
Vecka 5
Vecka 6
Vecka 7
Vecka 8
Vecka 9
Vecka 10
Vecka 11
Vecka 12
Heja kroppen heja!
Hej!
Jag tror att Claudia inte förstod vad kritiken gick ut på och därför blev det nog lite missförstånd. Kritikerna försökte belysa hur samhället ser ut, på ett strukturellt plan.
Normen i samhället är att vara smal, normalviktig, ”sund, hälsosam, stark och orka leka med sina barn”.
Claudia, du och jag är påverkade av det här, vi vill gå ner i vikt för att det är så samhället ser ut.
Alltså anledningen till att du anser dig må bra vid en viss vikt är för att samhället har berättat det för dig sedan du föddes.
Jag försöker inte kritisera dig, vi är alla fast i denna värld. Det är svårt att frigöra sig, nästan omöjligt. Jag själv håller på att lära mig att älska min kropp trots att jag enligt samhället har 15 kg övervikt. Det är skitsvårt med tanke på att jag på instagam, FB, bloggar får berättat för mig om smalidealet.
Det kritikerna försökte belysa för Claudia, enligt mig, är att hon är med och bidrar till denna värld då hon skriver som hon gör. Det jag även försöker säga är att kritikern inte alls tycker som Claudia försöker få det till, att man inte får väga som man vill, se ut som man vill o.s.v. Det är snarare det dom jobbar för, allas lika rätt att väga vad man vill utan att klassas som en dålig förebild, människa eller mamma.
Jag kan även tänka mig att många som jag snarare känner hets pga #mammapeppen. Jag blir inte alls peppad, känner mig bara som en ännu sämre mamma som inte går ner mina kilon. Jag vill inte känna så.
Den finns massor med konton på Instagram som belyser det här mycket bättre än vad jag gör, kolla ”Kroppspositivism” taggar exempelvis.
Menar inte heller att du ska ta ansvar för Claudias åsikter eller hur samhället ser ut, tycker bara det här är så intressant och ville bidra med mina tankar när du ändå tog upp ämnet.
Jag håller med dig, vi alla gör så gott vi kan, men ibland kan man behöva se saker ur ett annat perspektiv.
Det är svårt att formulera sig :/ jag hoppas du inte tar illa upp av mina tankar, det är inte min mening.
Jätteklok kommentar! Tycker även att det är viktigt att reflektera över vad det gör med våra döttrar att ha mödrar (och pappor) som bantar. Nej jag menar inte att en är en dålig mamma om en bantar eller att ens barn automatiskt far illa av det. Men jag tycker att det är viktigt att aktivt reflektera över hur detta kan komma att påverka våra döttrar (ja ätstörningar och kroppskomplex är vanligast bland flickor) och deras självbild, och hur vi ska arbeta med att motverka detta.
Jag håller absolut med dig om att vi behöver sänka utseendekraven på oss människor (både för män och kvinnor) och jag stöttar all typ av kroppspositivism-rörelse. Däremot kan vi inte bortse från fördelarna med en hälsosam kropp. Då menar jag alltså rent fysiskt och medicinskt. Jag har själv kämpat mycket med vikten i mina tonår pga samhällets krav, men det var inte förrän jag blev mamma som jag faktiskt ändrade syftet med att ha en hälsosam kropp. Jag bryr mig helt ärligt inte längre om mina skavanker som samhället egentligen inte godkänner, men jag vill må bra rent fysiskt. Jag vill inte ha ont i knän eller ryggen och därför vill jag hålla en hälsosam vikt och träna. Jag vill orka och känna mig stark. Och jag tror att många vill känna likadant, särskilt efter en graviditet där kroppen har fått gå igenom mycket (inte bara med viktuppgång utan med allt vad det innebär). Jag pajade både diskar i ryggen och ledband runt svanskotan efter min graviditet och det var bara träning och viktnedgång som hjälpte mig tillbaka till att vara smärtfri. Jag är inte normalviktig enligt BMI-skalan men har hittat en vikt där jag mår bra rent fysiskt. Jag hoppas att vi en dag kan se på kroppen utan en massa känslor och skita i kraven. Vi måste få välja själva hur vi ska se ut och låta andra vara, oavsett om vi vill gå ner/upp i vikt eller vara precis som vi är just nu.
Kul med svar 🙂 Jag förstår vad du menar och det är inte helt enkelt och i de exempel du tar upp är träning nog absolut något att föredra. Det som ofta är svårt att enas i (har jag märkt) är vad som är en hälsosam kropp och inte. Just nu förknippas hälsa med normalvikt eller undervikt. Det behöver inte stämma alls. Jag lever ett aktivt familjeliv, leker med mitt barn och har ork för det (trots mina 15 kg övervikt). Jag känner mig hälsosam 🙂 men har fått jobba hårt för att komma dit!
Jag förstår din tanke, men har du någonsin läst studier om hälsa/ sjukdomar som kommer med övervikt? Har du levt ett liv som överviktig och sedan ”normalviktig” för många handlar det inte om ett utseende utan ett välmående. Att vara stark och orka. Ha mer energi. Kunna röra på sig utan hinder. Hade inte samhället skapat alla konstgjorda födoämnen, stillasittande aktiviteter osv så hade vi heller inte haft problem med övervikt. Människan är ”designad” på ett visst sätt. De hälsosamma sättet. Varken smal eller tjock. Vi är gjorda för att röra på oss och vara det som vi i dagens samhälle kallar ”tränad” vilket egentligen bara borde vara självklart. Vilket det inte längre är i vårat samhälle. Och ja, mår man bra som överviktig så va det då. Men klanka inte ner på människor som försöker bli sitt bästa jag. Som vill leva ett liv utan sjukdomar och begränsningar. Dra inte med oss ner i skiten. Stanna där om ni vill.
Jättebra skrivet! Tumme upp!
Bra jobbat! Kul att du är pepp! 🙂 klart du klarar de sista 8 kilona också!
Skiten till Claudia kommer ju från rätt personer också… suck.
Du är grym! Har följt hela din viktresa och är så imponerad!
Bra jobbat! 8 kg kvar är ingrnting jämfört med hur mycket du gått ner. som två riktigt stora pungråttor. Det klarar du! 🙂
Heja dig! Så inspirerande och jag har själv påbörjat min må bra resa för några veckor sedan. Jag skulle så gärna vilja gå med i fb gruppen men jag hittar verkligen inte den! Känner mig lätt trög haha ?
Men åh, jag kan lägga till dig! 🙂 Den heter -10 kg till midsommar. Maila mig ditt namn! [email protected] kram J
Härligt att känna så efter att varit där :). Men även med din viktminskning 🙂
Jag saknade jämförelsen mellan typ silkesapor och viktnedgången, så himla roligt att läsa:) Lycka till på din resa, du är grym!