I helgen fick Elsa smaka pepparkaksdeg för första gången och det var det några som reagerade på. Jag har tidigare uttalat att Elsa inte äter socker överhuvudtaget och ja, jag vet att det är socker i pepparkaksdeg. Egentligen finns det absolut ingen anledning till att jag lät henne smaka mer än att jag kände att om hon vill smaka så får hon smaka. Vi ger inte Elsa socker i vanliga fall. Någon gång har hon fått smaka glass och någon liten bit av en kaka, men annars har Ibbe och jag varit helt överens om att vänta med socker till henne så länge det bara går. Det är ändå väldigt många år där man som barn inte bestämmer själv över vad man ska äta och jag tycker att det är mitt ansvar som förälder att ge Elsa så näringsrik mat som jag bara kan och socker tillför ingenting till kroppen. Sen tycker jag i ärlighetens namn att det har varit lite svårt att säga nej till familjemedlemmar/släktingar som mer än gärna vill ge Elsa godis/bullar när det är kalas. Där har det varit väldigt skönt att Ibbe och jag håller ihop och tycker samma sak. Jag gillar inte att göra andra människor ledsna/besvikna och jag hoppas och tror att ingen har tagit illa vid sig när jag och Ibbe har sagt ifrån när det dyker upp bullar/kakor/godis framför Elsa. Jag tycker inte att det är synd om en 1,5 åring som inte får äta godis bara för att ”alla andra gör det”. Elsa blir nöjd av frukt/bär och jag tycker ändå att de i vår närhet har respekterat vårt beslut. Hur tänker du kring socker och barn? Jag har förstått att det är väldigt olika och jag respekterar verkligen att alla gör på sitt sätt.
Det är något speciellt med socker/alkohol över lag när det kommer till sociala sammanhang tycker jag. Jag som länge har kämpat med min vikt får ofta höra ”men en liiiiiten bit bulle kan du väl äta??”, eller ”ett glas vin kan du ju dricka ändå?!”. Jag kan tycka att det är lite tröttsamt att jag inte bara ska kunna säga nej tack utan att jag ofta måste komma med en förklaring till varför jag inte vill dricka alkohol eller äta den där tårtbiten. Är det någon som känner igen sig i det?
Vi har en 2åring hemma med diverse matallergier..
hon får bulla och kaka om vi fikar eller är på kalas, utav den där bullen eller kakan brukar hon ta 1-2 tuggor.. Så det är väl just själva grejen att faktiskt få kaka eller bulla som är wow för henne..
Lika godis, läste en kommentar nedan om en mamma med typ 6 barn som lockade med godis..
jag har alltid med godis åt min dotter.. En banan! Det är hennes godis och vad som lockar henne haha..
hon får tablettask på lördagen för då vill hon ha dodis.. vi är nog inne på 8 veckan med samma ask och nu börjar den ta slut ( De mesta ligger på marken ) asken är rolig att skaka på..
Jag jobbar med godis, och ser varje vecka föräldrar som säger ”
-du får välja vaaaad du vill
– barnet tar de största klubban de ser
– nej inte den
-barnet byter hör nej tills de är nere på de minsta minsta mamman eller pappan kan hitta..
De får mig att få ont i magen, absolut socker är dåligt men de är falska förhoppningar med..
därför har jag alltid varit stenhård med att mitt barn får välja de den vill ha..
9/10 barn äter ju ändå inte upp det den får..
Så idag, dotter fick en jätteklubba.. slickade på den någon gång och slängde den sedan 🙂
Jag blir ledsen att höra på förskolan att min 1,5 åring fick kanelbulle och chokladmjölk…han har inte provat ngn socker än och det va vi hemma ganska överens om…men nu har han gjort det..på föris…utan att vi fick se det..JAG vill se honom när han få prova saker första gången… jag vill ju se om han tycker det är gott med kanelbulle…vet inte, kändes inte allts bra när de sa det på förskola.. Har jag fel? borde inte förskolor ha koll på detta med socker..
Förstår hur det känns när alla vill ge Elsa lite godis…min släkt är inte Svensk och det va supersvårt att hela tiden ha koll när vi var på besök hos dem, alla vilje ju ge honom ngt sött…
Tack för din blogg!
Ledsen mamma -Maria
Jag tycker att det är svårt att tacka nej till alkohol. Precis som du säger så får man ju vanligtvis kommentaren om att ett glas kan du ju ta. Får jag inte den kommentaren så får jag istället: Är du gravid? Tycker att det är skönt att vi inte ens försöker än men det lär ju bli mer jobbigt om vi skulle försöka men inte lyckas. Varför måste vi lägga oss i andra personers matvanor?!
Förstår precis hur du känner. Jag har själv kämpat med vikten i många år och varit med i Vv fram tills att jag blev gravid för 7 ’månader sen med första barnet. På fikat åt jag banan medan andra värkte i sig pepparkaka efter chokladkaka etc. På fest drack jag dem glas vinen jag kunde dricka för mina sp, sen vad jag nöjd. Men det var ingen som hade förståelse och tyckte jag var töntig som inte kunde ta en bulle till fikar eller dricka två dagar på raken. Dom tyckte att jag kunde njuta av livet någon gång ibland och inte vara så strikt. Och tro mig, det gör jag. Men då väljer jag att äta lite mer sås till den goda söndagssteken istället för att äta 10 pepparkakor. Tycker det är tråkigt att man ska respektera alla andras val hela tiden men när man själv försöker att gå ner så ska man bli motarbetad.
Sonen blir 1 nästa vecka och vi ger inget socker. Kommer göra någon slags frukttårta eller kanske pannkakstårta till födelsedagen. Vi kommer försöka hålla honom ”ren” så länge det bara går! Jag menar, hur kan han sakna något han inte vet vad det är?
Superstrikt med typ allt (inget socker, inge tv/ipad osv osv) till gon blev 18mån o lillasyrran kom. Sen har jag typ släppt allt ? Nä, inge godis eller chips. Men kaka/isglass/saft nån gång o tv dagligen. Nåt hände med min bäbis o mina hårda värderingar när jag fick två barn?! Trötthet kanske?? 🙂
Jag känner igen det såååååå väl?.
Vi har lördags godis åt våran 5åring och 2, 5åring. En mindre mängd. Ingen läsk alls. Och ytterst sällan saft hemma. Dom dricker bara vatten och mjölk. Och far man på fika hos nån så får man smaka lite. Våran snart 1åring håller vi borta från socker så länge det går. Det har vi gjort med alla 3.
Det är konstigt det där då alla alltid vill ge sött åt barnen och typ tjatar att det är synd om dem. Vi kan ha den diskussionen nästan varje gång man träffar tex släkt. Konstigt att dom tror att det har ändrat sig från förra gången. (träffas ofta) och att dom känner sig elaka då dom inte får ge.
🙂
Om det är någon som känner igen sig??? Hahahahaha…….. Jag har dessutom mulitfödoämnesallergi och nu har jag i det närmsta slutat med social gemenskap i ätande form överhuvudtaget. Nästa person som lägger näsan i min mat på tallriken och har en fråga eller åsikt kommer att hamna med fejan i portionen. Det är faktiskt oförskämt att hela tiden kommentera och ifrågasätta andra personers ätande och drickande eller vad de ger sina barn. I de allra flesta fall när man vill påpeka något: gör det inte, knip käft istället och behåll näsan över din egen portion eller eget glas. Ett hett tips!
Håller med. Tröttsamt att man bara inte kan få avstå.
Hur går det med vikten? Du ser perfekt ut i kroppen tycker jag.
Skrev ett långt inlägg i morse men varför syns det inte i kommentarfältet? Irriterande men har hänt förr på just din blogg. Får se om detta kommer fram………..
Min son har tjatat om godis sen han började föris. För där finns en sånndär unge med 6 syskon o som leker med vapen hemma o som mamman lockar hem från föris med godis för att hon har slängt ribban åt helvette för länge sedan. (Heja) I alla fall. Jag blev galen på hans tjat. Han är oerhört verbal. Jag är snart fördig tandläkare och i ett försök att avskräcka min unge från godis (2.5 år) gav jag honom en salmiakbalk.
Det backfierade TOTALT. Han älskade den där förbannade balken. Nu får han 2 chips (som det ju är socker på) på lördag som han äter andaktigt. Sen borstar jag toknoga för att döva mitt dåliga samvete. Men jag vill ju inte att han ska bli Willy Wonka störd heller (som hade en tandläkarpappa).
Vi kör lördagsgodis, en mindre mängd. Hon får välja själv ett antal bitar (under uppsikt såklart) för det är tydligen själva inhandlandet som också är spännande! På semester och på sommaren blir det kanske glass lite oftare än vanligt, men annars är det som sagt lördagsgodis och eventuellt glass/fika på söndagen. Små mängder… Hon gillar varken saft, läsk eller juice så det är vatten i första hand och ibland mjölk. Tyra är 5,5 år nu och jag tror vi började med lördagsgodis när hon var 4 för då frågade hon själv (hört på förskolan). Kakor och glass började vi med lite smått när hon var runt tre år tror jag. Hon gillade det inte alls i början så det var ju bra ;-). Alla gör som de vill!
Det är verkligen sjukt att det ska hetsas så mycket om man tackar nej till fika och dyl. Det ör tråkigt att det ör det ohälsosamma som har blivit normen.
Det är så konstigt att folk alltid ska försöka övertala en att dricka eller äta saker. Man bestämmer ju själv. Minns en jobbmiddag där jag valde att dricka vatten till maten eftersom jag inte var det minsta sugen på vin. Hade gravidrykten cirkulerandes runt mig i månader. Så konstigt beteende.
OMG verkligen?! Alla gör som de vill och bara för att kritisera andra för det de gör, lågt! Jessica det är du som vet vad som är bäst för din dotter, vill du ge en pepparkaka så ge. Våran 4 åring har ej druckit saft under de 4 år! Han får smaka om vi get annars nej är ett nej. Du vet bäst!
Alltså en liten smakbit av bulle och liknande tycker jag är okej! Min son fyller 1 den 30:e, då ska han självklart få tårta! Vanlig egengjord tårtbotten med massa frukt och grädde. Tror inte han kommer orka möla i sig några störte mängder ändå ?
Men godis kommer han inte få på många år hoppas jag ?
Vad roligt, vår som blir också 1 den 30:e. Grattis till dem båda!! 🙂
Barn 1. Supernoga. Barn 2. Inga regler ?. Jag försöker nog köra på samma linje som med mig själv. Lagom är bäst. Att man får ett sunt förhållande till mat. Och att tacka nej till alkohol när man inte är gravid i Sverige -på gränsen till skäl för utvisning! ?. PS Elsa är så gullig! Gillar verkligen att ni klär henne inte enbart ”tjejigt”. Kram!
Jag känner igen mig! Jag har vid olika tillfällen i livet valt att avstå socker och alkohol. Just den typen av kommentarer kommer då. Jag har oftast bara sagt Nejtack om och om igen. Man har ju rätt att bestämma över sig själv, men svårt också. Det är kanske avundsjuka oftast som ligger bakom. Tror jag.
Min son Emil är 10 månader och det är lätt att hålla honom borta från socker. Vi kommer hålla honom borta så mycket det går och ge typ russin eller frukt/bär istället. Men när det blir spontant…typ om man bakat pepparkakor tycker jag det känns märkligt om de inte ens ska få smaka. Så jag hade i det fallet gjort som du ?
Det som är viktigast i allt detta är att människor behöver lära sig att acceptera allas olika beslut. Man behöver inte ställa sig frågande till andra. Man kan acceptera att alla gör och tänker olika!
Tack för bra blogg, och pod!