Många gånger när jag hämtar Elsa från förskolan har hon sand runt hela munnen. Jag minns att hon käkade sand jämt under första tiden på förskolan när hon var mini. Men har insett nu att det aldrig har slutat. Förra veckan var det en av pedagogerna som sa att hon äter både sand och grus – ofta.
Hur får jag henne att sluta göra det? Och hur farligt är det att äta sand? När jag pratar med Elsa om det här, vilket jag ju kan, eftersom att hon går att föra en konversation med, säger hon bara ”det är gott mamma”. Jag tänker, som jag har tänkt med mycket annat när det kommer till Elsa, att hon slutar när hon slutar. Ett barn kommer inte suga på napp för evigt, ha blöja eller sova på dagarna resten av livet.
Mini-Elsa under inskolningen.
Men det känns inte helt bra att hon äter sand. Hur hade ni gjort? Hade ni ”lurats” och sagt till era barn att det är jättefarligt att äta sand och grus? Eller hur gör man?
Elsa förra sommaren. Min längtan efter att ge henne ett syskon blir så mycket större när jag tittar på gamla bilder på henni. Hon har blivit stor så himla snabbt.
Min dotter åt också länge, hon har dock slutat nu och hon fyller snart 4. Vet inte när hon slutade, det bara försvann. Vi gjorde ingen stor grej av det men sa till henne när vi såg det.
Jag var au pair åt en unge som aldrig slutade äta sand tills hag sa att katter använder sandlådan som toalett. Det tog och han slutade successivt sen blev han också jättesjuk av att han fick i sig bajs från sandlådan så kanske tyvärr var det som gjorde att han slutade.
Kämpa på, fråga pedagogerna om de kan hjälpa till på något vis?
Förstår att du funderar på detta med sanden. Det är ju mera ett beteende kanske hos yngre barn, runt 1-2 år att stoppa allt i munnen då det är med munnen det mycket lilla barnet erfar sin omvärld kan man säga. Kallas ju i utvecklingspsykologin för ” Den orala fasen”.
Runt 2-4 år är det mera fokus kring släppa ifrån sig saker ( typ den är MIN! Osv) känner vi ju alla igen hur 2-4 åringen kraftigt bevakar ” sina” saker. Utvecklingsfasen brukar kallas för den ” anala fasen”- många barn slutar med blöja under den här perioden.
Så här delas faserna upp enl vissa utvecklingspsykologiska teorier.
Jag tror man kan tänka så här: för Elsa fyller ju detta med att äta sand inte riktigt funktionen att undersöka världen med munnen- det har hon blivit för stor för. Däremot kan det ju vara någon annan anledning- bra att du frågar henne och hon gav ju ett svar” -det är gott.”
Här kan du ju säga/ förklara att sand inte är något man äter, det kan finnas bajs i sanden som är farligt att äta.
Typ så. Ganska sakligt. Nu börjar ju hennes utveckling i att hantera impulser och att lära sig styra sig själv gentemot de impulser alla människor möter hela tiden- livet igenom liksom. Då är det väl tippen att hon får höra av dig att det inte är sand hon ska äta det gör små bebisar osv. Inte vet jag, men Elsa är ju väldigt verbal och det är ju toppen i det här.
Jag har alltid sagt till mina barn att sand är ”farligt” att stopp i munnen..dels för att man kan sätta stenar i halsen samt att djur kan använda sanden som toalett och att man då kan få bakterier och mask i magen om man stoppar sand i munnen.
Katter kissar ju gärna i sand, det sa jag till mina barn. Hoppas hon slutar snart?
Och grattis på födelsedagen!
Grattis på födelsedagen ? ? ?
Kan man inte få mask? Eller är det från jord kanske…
Hur som. Grattis på födelsedagen!
Sanden i sig är väl inte särskilt farlig men den är ju verkligen inte ren. Säg som det är, hon kan bli väldigt sjuk av att äta sand. Det är viktigt att både ni och förskolan gör en isats och har ”nolltolerans” mot att äta sand. Det är kort och gott ohälsosamt.
Har mensen kommit?
Ren sand i sig är inte farligt, annat än att man blir förstoppad. Det kan ju dock finnas djurbajs i sanden, och då kan man bli sjuk. Farligt är t.ex toxoplasma, som kan finnas i kattbajs. Med grus finns väl risken att sätta i halsen om det slinker med någon större sten. Med tanke på att hon ändå är 3 år, kanske hon slutar om hon får höra att det kan finnas djurbajs i sanden?