Det är lätt hänt, iallafall för oss att försöka hålla samma tempo med allt fast vi numera har två barn. Man förväntar sig att man ska hinna så mycket på helgerna, eller man vill hinna mycket saker på helgerna. Men det är mycket skönare att bestämma en enda sak och istället bli nöjd över att man hann det. Istället för att förvänta sig att man ska hinna till tippen, bygga matbord och ta en sväng förbi Ikea.
I helgen hann vi mickla med nya tv:n och jag rensade mitt badrum. Det fick räcka och det kändes ändå helt okej fast amitionsnivån egentligen var en annan. Jag är så sugen på att bygga sänghus till Elsa och bygga ihop ett stort härligt matbord. Men som sagt. Allt får ta sin tid. Ibbe är mest sugen på att komma iordning med kartonger och olika system för förvaring, medan jag är så pepp på att måla om lite överallt. Jag förstår ju att hans prioriteringar är dom ”rätta” ur en praktisk synpunkt. Men min kreativa sida skriker efter att få fixa fint.
Igår passade jag på att vara helt ledig när jag var hemma med Elsa & Bonnie. Så skönt med sol och frisk luft. Vi gick till en lekpark som ligger vid havet. Elsa gjorde fart på Bonnie när hon gungade!
Det känns som att våren är nära! Sorgligt på ett vis att det inte blev någon ordentlig vinter.
Bonnie levde life i rutschkanan.
Som jag känner igen mig i det du skriver. Man vill verkligen hinna så mycket på helgerna men tiden räcker inte till och då känner man sig snabbt dålig eller otillräcklig. Men tiden flyger iväg när man har två barn och man får väl försöka tänka att tiden när de är små kommer inte tillbaka, det är en begränsad tid i livet man har det såhär!