Idag är jag hemma med båda barnen precis som varje måndag. Bonnie vaknade 06:30 och väckte både mig och Elsa. Efter ett misslyckat försök att somna om en stund hoppade vi upp och åt frukost. Sen packade vi en liten ryggsäck och gick en promenad till en lekpark. Där lekte vi och hade picnic. Innan vi gick ringde min telefon men det var från dolt nummer och jag svarar aldrig på det. Jag tänker att man messar eller pratar in på telefonsvararen om det är viktigt.
När vi var i lekparken ringde det från dolt nummer igen så då svarade jag. Det var läkaren som jag träffade på akuten för några veckor sen, ni vet när dom misstänkte stroke? Det visade sig vara virus på lungorna som de kunde se tydligt när de röntgade. Men vad de också upptäckte då var en cysta på njuren vilket är väldigt vanligt så jag har inte tänkt mer på det. Tydligen fanns cystan där redan 2012, de hittade en gammal röntgenbild i min journal(?). Jag visste inte om den men eftersom att det är så vanligt antar jag att det är därför ingen sagt nått.
Idag ringde läkaren för att berätta att de kollat vidare på röntgenbilden och sett förändringar på cystan. Men att de som tittat på röntgenbilden tyckte att den var för otydlig (de röntgade ju egentligen lungorna men njuren slank med). Jag känner mig inte så orolig för jag mår hur bra som helst och tänker att jag borde må dåligt om jag var allvarligt sjuk? Jag tycker att det är bra att de är noggranna och jag uppskattade hennes samtal. Hon sa att jag kanske skulle bli orolig om jag bara fick en kallelse till ny röntgen i brevlådan helt plötsligt så hon ville ringa och berätta.
Vi tog med lite mellis till parken. Elsa fick packa ryggsäcken till hennes stora glädje.
Bonnie låg och sov i vagnen så Elsa och jag passade på att åka rutschkana och gunga.
Så härligt väder idag! Strålande sol och 9 plusgrader hos oss.
Sen vaknade lilla B och fick smaka på blodapelsin.
Och gunga med Elsa! Hon skrattade så hon tjöt! Det är fantastiskt att se de två leka tillsammans.
Jag fick reda på att jag har en godartad cysta i hjärnan för två år sen och hade tydligen haft den i 4 år redan (Röntgades då pga kraftig hjärnskakning). Blev lite irriterad, för tycker man informerar även om det inte är farligt..
Jag fick reda på i slutet av sommaren att jag endast har en njure, dvs född med endast en, 29 år gammal(utredde mig för annat och då upptäcktes detta). Så nu lever jag med en ständig oro då jag gått på väldigt mkt smärtstillande de senaste 10 åren, smärtstillande som tar väldigt på njurar.
SLuta gå runt och oroa dig. Njuren klarar mer än vad man kan tro! 🙂 Det är deras uppgift, att rensa, rensa och åter rensa.
Risken är större att du utvecklar kronisk oro = risk för hjärtproblemoch andra saker.
Svar till A: Är väl ingen som säger att allt är okej hela tiden med tanke på att jag just nu samlar vätska på de mest onormala ställena på kroppen.
Jag vet att kroppen klarar sig med en njure det hsr den gjort i 29 år nu. Men du om någon ska inte tala om för mig vad jag ska oroa mig för och inte. Du vet inte hela bakgrunden iheller mer än att jag bara har en njure.
<3
Vad skönt att de tar det hela på allvar och hoppas att det är okej och att du får slappna av och må bra sen <3