Jessica Lagergrens

Idag, från ingenstans efter jordens jobbigaste förmiddag med massor av skrik tog Elsa sina första steg i livet. Tre små steg rätt in i min famn. Hon reste sig upp mot vår högtalare med rumpan mot högtalaren och jag satt en bit ifrån henne på golvet, sen klev hon bara rätt ut tre små steg till mig! Jag skrek av glädje och Elsa måste nog ha blivit lite rädd. Även Angelica fanns på plats och fick se detta. Även hon tjöt av lycka och sen fortsatte Elsa gå små steg. Så himla roligt! Den här dagen kommer jag att komma ihåg för resten av mitt liv. Och inte för att den var jordens jobbigaste (förmiddagen var verkligen hemsk) utan för att hon gjorde enorma steg i sin utveckling. Tänk att hon tog sina första steg dagen innan hon började på förskolan. Det ska bli spännande att se hur lång tid det tar innan hon hellre går än kryper. Det går trots allt väldigt fort för henne att ta sig fram på det sättet och hon rullade superlänge innan hon hellre kröp. Jag kan iofs tänka mig att det lossnar lite snabbare med tanke på alla andra barn som redan går på förskolan.
Att vara hemma med en krasslig unge samtidigt som man själv är sjuk är inte världens bästa kombo. Vid 15-tiden följde jag och Elsa med ner till förskolan och hämtade Alice, sen gick vi till affären. Till och från affären är det bara en promenad på 10 minuter men Alice ville gärna åka buss hem så då gjorde vi det till Elsas stora förtjusning också. Sen stannade vi till vid vår sandlåda i området som jag tyvärr upptäckte var full med kattbajs. Där blev vi inte långvariga! Nu ska vi äta middag sen blir det ett bad och nattning. Veckans invägning kommer upp vid 20.00 ikväll.
Vi passade även på att låna kusin Alices snabba bil. Elsa älskar att åka runt i den här på gatan. Hon borde nästan få en sån så att hon kan ta bilen ner till förskolan, haha.