Jessica Lagergrens

Elsa och jag har haft en supermysig morgon tillsammans. Det är så skönt när allting flyter på och till och med jag hinner äta frukost. Elsa sprang runt med sin gåvagn och skrek ”stark stark stark”. Hon lyfter den helt själv när hon vill ändra riktning och då har jag någon gång sagt ”åh, du är så stark”. Hon snappar verkligen upp minsta lilla ord den där grodan. En annan mening hon snappade upp häromdagen var när åsnan i Shrek säger till Shrek att han stinker. Haha, mindre charmant mening att härma. ”Du stinker” hörde jag från vardagsrummet. Imorse satte jag på henne ett par skor med rävar på plösarna och så sa jag ”här är det små rävar, ser du?”. Då tittade hon upp på mig och sa ”ser du?”. Jag la upp flera små klipp på insta stories igår kväll där Elsa härmar massor av ord. jessicalagergren heter jag på instagram om ni vill kolla.

Jag stack ut näsan genom dörren innan jag skulle bestämma vad Elsa skulle ha för ytterkläder idag och bestämde mig för att det var lätt dunjackeväder. När jag hade fått på dunjackan satt hon i vagnen och såg ut som en liten stoppad korv och då ångrade jag mig. Det fick bli kofta och fleecejacka istället. På och av. Av och på. Varför är det så svårt att klä på ett barn? Speciellt svårt är det med skor tycker jag. Är dom på ordentligt? Korvar sig strumporna? Det måste vara för att alla benar och armar är helt mjuka. Det känns som att armarna blir extra mjuka när man ska klä på en jacka, eller? Eftersom inte Elsa kan säga till exakt hur skorna sitter är det svårt att veta tycker jag. Jag väntar med att klä på Elsa tills precis innan vi ska gå hemifrån. Hon är en varm liten unge och hon får gå runt i blöja så länge det bara är möjligt. Imorse satte jag upp håret med ett hårband eftersom att hennes nya roliga sätt att äta gröt på är med händerna. När hon har ätit klart smetar hon in hela ansiktet med gröt. Gulligt? Ja, väldigt. Kladdigt? Extremt.