Dramatisk rubrik, absolut. Men den här natten får gå till historien som en av de sämsta. Jag sov i soffan, dels för att inte störa Elsa och Ibbe med mitt snarkande och feberpip, men också för att själv få vara ostörd en hel natt. Vår soffa står precis vid flera fönster i vardagsrummet och jag fick för mig att någon stod utanför fönstret när jag skulle sova. Jag la mig närmst ryggstödet så att jag inte skulle synas, under mitt duntäcke. Jag höll på att svettas ihjäl men vågade inte öppna altandörren. Jag hör ju hur det låter nu när jag skriver, men när man är halvt sovande och ligger i feber så tänker man inte så klart.
Jag var mer död än levande när jag vaknade och helt genomsvettig. Om inte Ibbe redan hade åkt till jobbet hade jag bett honom lämna Elsa på förskolan idag. Jag lyckades iallafall ta mig ner och nu har mina ipren börjat värka så jag mår lite bättre. Nu ska jag försöka vila en stund. Så himla segt att vara sjuk. Idag är det alla hjärtans dag och Elsa är så pepp på det. De har gjort teckningar till idag på förskolan som hon äntligen ska få ta hem idag.
Mitt hjärtas stora kärlek i livet, Elsa.
Bästa bilden!! ?