Jessica Lagergrens

Igår var vi ute på Arlanda och filmade ett roligt samarbete jag och Angelica. När jag kom hem och hade hämtat Elsa från förskolan fick hon syn på kameran och ville fota. På förskolan har hon tidigare fått gå runt och fota med deras padda, något som en av pedagogerna dokumenterade. Det var väldigt kul att få se Elsa gå runt och välja ut vad hon ville fotografera. Igår tog hon min kamera och sa ”säg omeleeeeett bordet” och ”säg omelett tavlan” när hon fotade.

Jag passade på att fota Elsa när hon fotade. Hon lärde sig snabbt att hon kunde se bilderna efteråt genom att klicka på en liten knapp. Det är så roligt att se henne växa och utvecklas. Allting går så fort nu! Samtidigt som jag vill stanna tiden är jag så nyfiken på livet framför oss. Vem ska hon bli? Vad kommer hon att tycka om? Jag älskar henne så mycket att det inte finns ord för det. Hon är utan tvekan det bästa som har hänt mig i hela mitt liv.
Hennes händer. Älskar dom. Hon har målat naglarna själv. Lyckan i hennes ögon när hon får göra saker på egen hand är oslagbar att se.
Säg omelett mamma!
Elsas foto av mig.
Hon hittade massor av saker att fota. Signe, stolen, ramarna, mig och fönstret.



Vi planterade små blommor för lite mer än en vecka sen jag och Elsa. Det är de som växer upp i zinkkrukorna på köksbänken. De små växterna har gett mig en speciell längtan. Mer om det senare idag.
Min älskade unge!
Ingen eller inget är bättre än du.