Många i min närhet har längtat efter barn så länge jag kan minnas. De har planerat det sen de var tonåringar och tänkt ut och drömt om hur många barn de vill ha. Jag har aldrig känt så. Visst har jag tyckt att bebisar och barn är gulliga och roliga, men jag kände aldrig någon riktig längtan efter egna barn, förens Alice kom, Angelicas dotter. När hon föddes fylldes min kropp av en kärlek som jag inte visste fanns. Direkt när jag såg henne på BB var det som att vi fick ett band mellan oss som inte går att förklara. Det var först då jag på riktigt kände att jag också vill ha barn. Nu har Angelica med familj varit bortresta på semester i snart en vecka och jag saknar allihopa massor, men mest lilla Alice. Man kanske inte får sakna någon sådär lite extra men det gör jag. Vi facetajmade igår och då saknade jag henne ännu mer!
Varje gång jag kommer hem till Angelica och Stefan springer Alice fram till dörrmattan, tar foten mot den och säger ”Aooo”. Varje gång, utan undantag. Och sen gör jag likadant. Tänk att jag får äran att ha henne, Philip och Elsa i mitt liv. Det berikar det på så många sätt. Jag ser fram emot ett helt liv tillsammans! Och tänk vad kul alla tre kusinerna ska ha tillsammans. 🙂
Min kärlek är oändlig
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Jag tror inte att jag kommenterar förut, men jag älskar verkligen din blogg! Så genuin. Följer bara två bloggar och din är den ena 🙂
Ungefär vid vilken ålder började Alice komma fram till dig när du hälsar på dem? Jag har själv en åtta månaders dotter och hon är ännu för liten för att göra det. Blir nyfiken på när ungefär i tiden den utveckligen sker 🙂
Avgudar mina syskonbarn- och min tvilling! Det är en lycka att ha en tvilling som man är superdupertajt med. Får ont i hjärtat när jag hör om tvillingar som inte står varandra supernära.
Fint att få vara moster och faster känner jag. Ja farbror och morbror med så klart, jag har brorsbarn men jag och min storebror har ingen kontakt då vi har samma pappa men inte samma mamma. Pappa dog när jag var nio och brorsan 18 så vi tappade kontakten. Därmed känner jag inte hans barn och han inte mitt heller. Hoppas att mina yngre syskon ska få barn snart så man får bli moster och faster 🙂