Jessica Lagergrens

Idag efter frukosten så tog jag mig an uppgiften att skruva ihop Elsas picknick-bord som hon fick av mig och Ibbe i 2-årspresent. Nästa helg ska hon ha kalas så jag ville ha det färdigt tills dess. Jag började att montera det, men sen behövde jag Ibbes hjälp att hålla så att jag kunde fästa plankorna på ovansidan. Då tog han fram skruvdragaren och skulle dra i skruvarna, fast jag sa att det ska skruvas för hand. Han sa att det går fortare så. Vad tror ni händer? Jo, skruven går av. Jag är inte den som måste ha rätt alla gånger men det där tycker jag är så himla typiskt. Det finns något väldigt starkt i mig som verkligen ogillar när helt nya saker går sönder innan man ens har hunnit använda dom. Nu är ju inte bordet trasigt, men ni förstår säkert vad jag menar. Man vill ju att det ska vara sitt finaste när det är helt nytt, för sen kan det bara bli fulare.

Jag hade glömt hur det var när vi renoverade huset. Ibbe och jag bodde inte ihop innan vi köpte huset vilket är ett ganska stort steg och spännande i sig. Det är mycket som ska klaffa när man ska bo ihop och inte minst när man bestämmer sig för att totalrenovera hela huset samtidigt. Jag visste inte då att Ibbe inte var så förtjust i att renovera och att han är väldigt försiktig av sig. När vi skulle börja riva ner tapet var jag eld och lågor och slet i väggarna för glatta livet medan han stod i ett hörn och pillade försiktigt med nageln. Han fick ganska snabbt ta en annan roll i renoveringen och var den som stod för projektledningen, ekonomin, underhållningen för de som byggde och han var även den som såg till att alla var mätta. Jag däremot la golv, rev tapetlager efter tapetlager och målade väggar hej vilt. Jag är inte den som är den som gör det så försiktigt när det ska rivas, men sen när möbler ska sättas ihop, ja då vill jag göra det ordentligt och gärna med varsamhet.

Efter att en skruv gått sönder på Elsas bord idag så bad jag om att få skruva resten själv, och Ibbe sa ja. Men när jag inte fick i en skruv med insektsnyckeln så drog han iaf fram skurvdragaren fast jag samtidigt sa ”neeeeej”. Vad tror ni hände med den skruven? Jo, den gick av den också. Haha, vad är grejen med att vilja skynda på och ”bara få det gjort?”. Det är verkligen inte hela världen att två av alla skruvar är trasiga men det är bara trist. Jag berättade för Ibbe nu att jag skrivit om honom och bordet och hans reaktion var ”det var dåliga skruvar”. Haha, jaja, vi säger väl det. Eller så bestämmer vi att jag skruvar och micklar med allt nytt som kommer in i huset framöver. Hur har ni det hemma hos er?
Jag hade en hjälpreda som var världens bästa. Det lilla lejonet skruvade i skruvarna i hålen med sina små tassar. Hon tyckte att det var hur kul som helst att bygga ihop sitt eget bord.
Här är den. Skruvdagarjäveln och Ibbes ivriga händer. Lejonet micklade vidare i plankorna som låg på golvet.
Det blev så fint! Elsa var supernöjd och fick sitta i nattlinne och äta jordgubbar. Jag tror att hon och kusinerna kommer att hänga vid det där lilla bordet mycket i sommar. Det blir nog bordet och poolen om vartannat. Jag har letat febrilt efter en lekstuga, jag blev verkligen sugen på att sätta upp en här. Men jag hittade inga bra på blocket. De måste ju vara relativt nära att hämta upp. Jag såg att någon skänkte bort en lekstuga i Eskilstuna, men det känns lite väl långt att åka med ett stort litet hus på släp. Som pricken över i försökte Ibbe för övrigt limma tillbaka skruven vilket resulterade i en limfläck ovanpå bordet varpå han hämtar en flaska t-röd samtidigt som jag ropar ”neeeej” färgen kommer försvinna. Och färgen försvann.