Igår var jag iväg på middag och biodejt med tre av mina tjejkompisar. Det var så mysigt! Vi gör så att vi bokar in datum rätt långt fram i tiden så att alla kan när vi bokar. Hittills tror jag att vi har setts de allra flesta gångerna vi har bokat in. För mig betyder det mycket att ha roliga saker att se fram emot och gårdagskvällen var just en sån kväll som jag längtat efter.
Vi var på en tapasrestaurang och uppdaterade varandra om livet. Sen hade vi bokat biljetter till ”A star is born”. Jag vill inte hajpa filmen för mycket för er som inte har sett den. Jag vet själv hur besviken man kan bli när man har hört stora ord om en film som man själv sen tycker är sådär. Men den här filmen berörde mig djupt. Vid ett tillfälle kände jag för att hulkgråta, men lät bara tårarna rinna. Den där klumpen i halsen ville aldrig riktigt släppa så igår var det svårt att somna för mig.
Mitt finaste hjärta. Hon och jag möblerade om i hennes rum igår så att hon ska vilja sova där. Jag har ett roligt samarbete med Stickstay som kommer upp på Instagram snart, som är en del av att hon ska vilja sova på sitt rum.
Det är väldigt roligt att leka med Elsa. Här har hon sorterat små bollar efter färg. Hon sorterar saker mest hela tiden. Pennor i färg, saker efter rätt storlek. Ordning och reda, precis som sin pappa och tvärtemot sin mamma.
Jag såg A star is born igår och blev precis som du väldigt berörd, särskilt av kärleken emellan Jack och Ally. Och all musik, wow. De sista scenerna… Åh vad jag grät!
Så gulliga bilder på er sötnöt! Speciellt den bilden när hon har glasströjan på sig är ju… Helt uuuunderbar!!
Håller med en tidigare kommentar om att det sättet som du beskriver dina känslor för Elsa är helt enkelt magiska. Jag känner igen mig SÅ mycket och nu vill jag bara rusa iväg till förskolan för att hämta hem mina knoddar 🙂
Vissa bloggar slentrian läser jag och de lämnar inget vidare intryck. Men din blogg berör verkligen, har följt dig sen dag ett och älskar ditt sätt att skriva på. Och det känns som att jag känner dig. Men det var inte alls det den här kommentaren skulle handla om. När du beskriver Elsa så känns det som att det lika gärna skulle kunna handla om min son, han har alltid varit duktig på att prata och har ett väldigt stort vokabulär. Älskar att sortera saker och har ett väldigt logiskt tänkande. Så himla kul att få följa med på din och Elsas resa! Och det lilla fröet i magen förstås, stort grattis!
Men vad fint skrivet, tack snälla! <3 Och roligt att du känner igen dig! 🙂 Stor kram!
Min ena son sorterade också ALLT när han var mindre. På förskolan sa dom att det är en form av matematik, ett logiskt tänkande som gör det. Idag är han 7 år (började 1:an i augusti) och har precis börjat med årskurs 3’s mattebok. Han räknar ut relativt svåra tal på nolltid och alltid med huvudräkning. Så det Elsa gör med bollarna och andra saker är (tyvärr?) inte så mycket ”ordning och reda” utan lite mer avancerat än så ? Ni har antagligen ett matematiskt begåvat barn.
Sen har min son även svår adhd och då är det tydligen extra vanligt med lätthet för matte. Men just sortering var en av sakerna som psykologen frågade om och sa ”Ja, det här med matte är ju oftast dom här barnens styrka” innan vi ens nämnt hur duktig han är på att räkna.