Det är först nu på senare tid som jag har börjat längta på riktigt efter ett till barn. Först och främst ska vi såklart se till att få relationen att fungera igen innan det ens kommer på tal, men jag vill verkligen att Elsa ska få syskon om jag har turen att kunna bli gravid igen. Det är inte själva bebisgrejen jag är mest sugen på, mer att bli gravid och sedan att få revansch med en förlossning som inte slutar i totalt kaos där jag snyftande ber om min mamma. Det kan man såklart inte veta i förväg men nu vet jag iallafall lite mer vad man ger sig in på även om ingen förlossning är den andra lik. Jag tänker också att vi rent prylmässigt har allt som behövs för ett till barn. Haha, jag misstänker att jag har eller precis har haft ägglossning och att det är därför jag känner extra längtan. Jag är faktiskt väldigt nöjd med att ha ett barn. Det är mycket som det är även om Elsa från start har varit väldigt enkel att ta hand om. Hon är verkligen en gåva som jag inte tar för givet och som jag uppskattar varenda dag tillsammans med.
Jag ser framför mig att jag om jag skulle bli gravid någon gång i livet igen skulle få en till tjej. Jag vet att sånt inte heller går att bestämma men det är bara så jag ser det framför mig när jag tänker att Elsa skulle få ett syskon. Att det skulle bli en till liten mini-Elsa. Åh, nu längtar jag efter mitt barn, det jag redan har alltså. Jag ska åka och hämta hem henne från förskolan nu och så ska hon och jag äta middag tillsammans med Alice, Philip och Angelica. Sen blir det en kort tur i springspåret när Ibbe kommer hem. Det ska bli skönt att springa även om det bara är max en kilometer. Jag älskar ju som många av er redan vet när det regnar så jag hoppas att regnet håller i sig till springturen.
Tänk vilken tur för Elsa att hon har sina älskade kusiner. De är och kommer ju alltid att vara som hennes syskon om hon nu inte får fler biologiska syskon från mig.
Jag älskar de här små kidsen. De är det bästa som har hänt mig – alla kategorier.
Jag kände också som du, min utdragna 3-dygns-förlossning slutade med snitt och blev inte alls den där peppiga I’m queen of the world Power Woman – förlossningen som jag hade tänkt mig. Hörde på Tvillingpodden att du kände lite likadant, att man ville känna sig så himla stark och Power liksom.
Var också extremt revansch-sugen efter min förlossning, men har sedan dess fått erfara en del tråkiga historier genom personer i min närhet. Syrebrist på bebis vid födsel, förlossningsskador för mamman som lett till inkontinens, sen även annat tråkigt som ofrivillig barnlöshet.
Dessa saker har fått mig att tänka om så sjukt mycket när det gäller förlossningsbiten. Det har i slutändan verkligen fått mig att känna att det ENDA som en förlossning handlar om är att mamma och barn ska komma hem friska. Men jag hade exakt samma tankar och känslor som du, utmaningen blir att verkligen försöka gå in i en eventuell förlossning nummer 2 med HELT öppet sinne. Alltså att vad som än händer så är det okej sålänge bebis o mamma mår bra <3
Bilderna i huvudet om hur man hade velat att allt skulle bli är på något sätt lyxproblem?
Försöker verkligen inte förminska dina känslor! Jag vet som sagt precis hur du känner! Vill bara dela med mig av ett annat sätt att se på det.
Dessutom så måste jag bara säga att Du är Inte Svag!!!? Hur en förlossning blir och upplevs för mamman hänger så mycket ihop med förloppet också. Har man ett utdraget förlopp så är det OTROLIGT tufft för kroppen! Det är hemskt att du känner dig missnöjd med din insats pga att du blev uppgiven och hade ont. Det är ju bara normalt! Vissa andra har förlossningar som bara flyter på och kroppen hinner inte bli trött på samma sätt.
Du ska vara stolt över dig själv för Skitsamma hur fan det gick till – DU KLARADE DET!! Queen of the fucking world!!!
Jag hade en fruktansvärd förlossning med kiddo nr1 som slutade med sugklocka och var sååååååå peppad på att ”ta revansch” med nummer två… hade såklart fått för mig att det var mitt fel att det blev så fel att jag inte borde ha tagit Eda:an som säkert bidragit till att det slutade som det gjorde, det har man ju läst. Säkert så höll jag mig inte heller tillräckligt lugn och andades rätt heller. Men andra gången då ska misstagen inte upprepas.
Trots avslappningsövningar, trots en helt ”naturell” (ofrivilligt men det gick för fort) förlossning så sket sig allt igen! Hjärtljuden försvinner och sugklockan åkte fram!
Vad jag vill säga är att man klandrar ofta sig själv när det inte blir som man tänkt sig, men i det allra flesta fall är det inget man själv kan påverka. Man gör det bästa man kan – och det behövs det ingen revansch för <3
Så himla bra skrivet! Tack för det, du har helt rätt. Jag klandrar också mig själv för att det inte blev som jag hade tänkt mig. Jag ska ta med mig dina ord på vägen. Tack för att du delade med dig! Kram J
Jag hade en fruktansvärd förlossning med kiddo nr1 som slutade med sugklocka och var sååååååå peppad på att ”ta revansch” med nummer två… hade såklart fått för mig att det var mitt fel att det blev så fel att jag inte borde ha tagit Eda:an som säkert bidragit till att det slutade som det gjorde, det har man ju läst. Säkert så höll jag mig inte heller tillräckligt lugn och andades rätt heller. Men andra gången då ska misstagen inte upprepas.
Trots avslappningsövningar, trots en helt ”naturell” (ofrivilligt men det gick för fort) förlossning så sket sig allt igen! Hjärtljuden försvinner och sugklockan åkte fram!
Vad jag vill säga är att man klandrar ofta sig själv när det inte blir som man tänkt sig, men i det allra flesta fall är det inget man själv kan påverka. Man gör det bästa man kan – och det behövs det ingen revansch för <3
Jag måste bara få säga att jag ÄLSKAR dina instastories på Elsa, hon är så söt och hon älskar ju verkligen musik och dans! Sen är jag imponerad utav hennes tal, gulligaste rösten och man vill bara gosa med henne ??☀️
Men åh, tack! 🙂 <3 Gulliga du! Kram J
Hoppas det blir så då 🙂
Åhh vad jag önskar jag kände så.Jag har min Nora född maj- 15 som din Elsa,hon har sen start vart superkrånglig sen start,Ingen napp eller snuttefilt, tog inte ersättning, kolik skrek 18-02 varje kväll i 3 mån. Hon har fortfarande aldrig sovit en hel natt.Vaknar alltid mellan 5-6 med allt från 5-15 uppvak per natt, aldrig utsövd vilket leder till en gnällig unge hela förmiddagar osv jag önskar så att jag får uppleva det du brukar skriva om att få väcka sitt barn och se henne le med stängda ögon,låter så mysigt.Älskar min Nora mest av allt och hon är såklart det bästa som hänt mig.Men jag skulle så vilja känna att jag vill ha ett till barn…
Åhh vad jag önskar jag kände så.Jag har min Nora född maj- 15 som din Elsa,hon har sen start vart superkrånglig sen start,Ingen napp eller snuttefilt, tog inte ersättning, kolik skrek 18-02 varje kväll i 3 mån. Hon har fortfarande aldrig sovit en hel natt.Vaknar alltid mellan 5-6 med allt från 5-15 uppvak per natt, aldrig utsövd vilket leder till en gnällig unge hela förmiddagar osv jag önskar så att jag får uppleva det du brukar skriva om att få väcka sitt barn och se henne le med stängda ögon,låter så mysigt.Älskar min Nora mest av allt och hon är såklart det bästa som hänt mig.Men jag skulle så vilja känna att jag vill ha ett till barn…
Så har jag det också med min son född maj 2014. Fasen vad vi har fått/får kämpa. Såklart är han värd det men gud vad jag kan bli avundsjuk på de med mindre krävande barn.
Förstår din känsla! Så kände jag länge men läget var inte rätt i förhållandet. Men efter massa år vart det min tur. Hoppas du får möjlighet att ge Elsa ett syskon!
Du skriver så bra …… Älskar att läsa allt från dig .. känns som jag kan relatera till typ allt .
Även om vi inte är kompisar i den fysiska världen så är du den där som jag tyr mig till i cybervärlden. Kämpa på
Men visst är väl du Sandra från Körslaget? 😀 <3 Massa kramar!