Nyss upptäckte jag något väldigt väldigt tråkigt. En av Elsas absolut finaste blusar, som hon fick i doppresent av min Gudfar är förstörd. Den har tydligen åkt med i tvätten. En blus i 100% siden. En magisk blus om du frågar mig. Jag hade tänkt spara den hela Elsas liv. Det är liksom ingen random body som går att ersätta. Jag är på riktigt helt förkrossad. Jag vet att det bara är ett klädesplagg men jag började gråta när jag såg vad som hade hänt. Jag behöver inte skriva vem som har slängt in den i maskinen för det var ett misstag, men det är ändå lika hemskt, misstag eller ej.
En världslig sak…
Kommentarer
Lämna ett svar
Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Åååh, jag har också stått och gråtit med lillans förstörda pyjamas som var det första plagget hon hade på sig på BB. Bitmärken över hela den, knappar bortslitna. Papegojj****ln hade attackerat på torkställningen. Jag hade kunnat strypa odjuret på en gång. Att man kan bli så till sig av ett klädesplagg. Man vet att det ”bara” är en sak, men det var ju just något alldeles speciellt som man skulle spara så man blir så otröstligt ledsen. Gärna hormonellt berg-och-dalbane-snorhulk-ledsen som ingen annan i hela världen förstår. Stor kram Jessica!
Ååå jag hade också börjat gråta!!! Tänk att man kan vara så sentimental över de där små kläderna. Jag har behövt slänga några små bebis kläder pga fläckar som inte går bort och det har känts så jobbigt. Visst att det går att köpa nytt men det är ju inte samma sak 🙂
Men åh, vad överjävligt! Förstår att du blev ledsen…
Nej vad tråkigt hoppas att ni får en fin helg i alla fall
Har den krympt? I så fall kanske det kan vara en perfekt blus till Elsas dockor? Jag tvättade en gång ett par fina ullvantar från polarn vilket såklart var väldigt tråkigt men det fick bli dockvantar och min dotter påminner mig ibland om att det är hennes vantar jag har krympt i tvätten!
Åh, vilken smart ide, om det är så! Då lever den ju verkligen vidare! ❤️