En sak som jag har pratat om en del i Tvillingpodden är att jag stör mig lite på när folk ska berätta om nattens drömmar. Jag vet inte exakt vad det är som jag ogillar med att höra om drömmar. Men det kan ha att göra med att den som har drömt knappt själv minns vad drömmen handlade om. De flesta drömmar är ju diffusa och osammanhängande. Att sedan försöka återberätta en rörig dröm för någon är ju ganska svårt.
Är det någon mer än jag som känner såhär? Jag tycker mest att det låter såhär när någon ska återberätta en dröm: ”Jag blev jagad i skogen, sen var jag på jobbet, fast det såg inte ut som jobbet, du var där, men ändå inte, jag sprang jättesnabbt men jag kom inte framåt, så tokigt”. Jag vet liksom inte vad jag ska svara på den här typen av berättelser. ”Oj, ja, tokigt”. Jag är ingen drömtydare. Jag pratar hellre om det som händer när vi är vakna, men det är kanske bara jag. Haha.
Idag ska vi på kalas hemma hos mami som fyllde år i veckan. Innan det ska jag gå över till Angelica och klippa Philips hår. Förut var jag alla i familjens frisör men jag har slutat med det. Jag tycker att det är jättekul att klippa, men det tar väldigt mycket tid. Elsas lugg klipper jag dock fortfarande själv.
Jag måste berätta om vissa drömmar (typ mardrömmar eller nått obehagligt, jobbiga drömmar som känns verkliga) annars fastnar jag i drömmen, känslan och minns läääääänge (mindes ofta mina drömmar i veckor, nu är jag så utslagen på nätterna att jag sällan drömmer 🙁 )
Du är inte ensam om det. Jag känner att det är så meningslöst att höra en berättelse som inte är sann. Hade det varit en bra story eller att man berättar om sina (verkliga) känslor eller nåt hade det väl gått an att lyssna, men att höra det där flummiga som inte ens har nån mening är så trist ?
Hahaha! De är så jäkla tråkigt att lyssna på drömmar ???
Jag är också sådan och min man. Dock har jag alltid drömt helt galet under mina graviditeter. De brukar jag berätta för de är ändå så tydliga. Jag är gravid med nr 2, 1an 14 månader. Senaste drömmen var att jag födde fram en treåring. Så vår dotter blev inte storasyster utan lillasyster… Kort och koncist och så ganska roligt 😛
Hahaha jag känner precis likadant om andras drömma, det är verkligen inte specielt intressant att sitta och lyssna på.. 🙂
Det verkar som att precis ALLA avskyr att höra om andras drömmar. Jag har hört det från så många både kända och okända personer. ”Jag haaaaatar att höra om drömmar. Det är så trååååkigt!” Det har nästan blivit en sägning, som uttalas helt oreflekterat. Självklar är en del drömmar totalt ointressanta, men det gäller ju även anekdoter från verkligheten. Någon som är underhållande och bra på att berätta om saker i största allmänhet, kan säkert få en dröm att låta hyfsat skoj också.
Haha håller med!! Men även om jag tycker de e så booring med nån annans dröm kan jag ändå tråka ut min sambo med nått jag drömt ? Dock ingen annan.
Vem fan bryr sig vad någon drömt. J
Kanske hade varit intressant om storyn faktiskt hade hänt på riktigt MEN DET HAR JU INTE HÄNT, DET VAR EN DRÖM. Skärp er! Sluta berätta era ointressanta drömmar!!! haha.
Haha jag är SÅ med dig! Brukar säga det, dryg som jag är, att ”jag älskar inte när folk berättar om sina drömmar, det är ju inte på riktigt”. Samtidigt känner jag ju själv the urge to tell everyone om jag har drömt något sjukt tokigt/hemskt… Motsägelsefullt men ja, jag kan lyssna om någon berättar KORT och går vidare sedan. Hehe
Jag tycker också det är såå tråkigt! Kanske ok om någon drömt en hemsk mardröm som de mår dåligt över, men då är det ju mer för att trösta typ.
Jag hatar att höra om folks drömmar det är så tråkigt! Min sambo gillar att berätta och jag kan bara tänka ”not again”
Haha ja, säg nåt mer jag skiter i liksom!