Jessica Lagergrens

När vi var på husvisning av det huset vi bor i nu var det augusti om jag inte minns fel. Hela trädgården var lummig med noll insyn. Det var en av många saker jag förälskade mig i med det här huset. När vi sen flyttade in i november var alt det gröna borta (såklart) och trädgården var långt ifrån lummig. Men nu har allt slagit ut igen och gräset har växt till en halv djungel. Det behöver såklart klippas men just i detta nu är det så otroligt mysigt på baksidan. Allt som kan vara grönt. är grönt och mina vallmo som jag köpt har precis slagit ut. Magiskt!

Idag har jag väldigt mycket jobb att göra så jag har stängt in mig i Elsas rum som får agera kontor. Jag tror att Ibbe och Bonnie ska åka iväg och fixa lite med båten. Det passar bra så att jag får undan lite jobb. Tacksamheten över att jag har jobb att göra just nu är enorm och som sagt inget jag kommer ta för givet igen. Igår träffade jag Annika och vi klurade på olika upplägg och uppdrag för hösten när hon också ska börja jobba igen. Idéer finns det iallafall gott om så det känns ändå som att allt ordnar sig på något sätt. Vissa kanske kallar mig naiv på grund av min inställning till att allt alltid löser sig, men det gör ju faktiskt alltid det – på ett eller annat sätt.

Jag försöker uppskatta varje sekund av livet och stanna upp här och nu.

Jag tycker att jag var helt okej bra på att leva i nuet förut också men med Covid19 känner jag livet i mig varje dag. Och är glad att jag gör just det – lever och andas.

Jag tänker på er som har anhöriga som kämpar. Vare sig det är med arbetslöshet, Covid19 eller cancer.

Är du bra på att stanna upp och ta några djupa andetag? Det gör större skillnad än man kanske tror.

Mina fina rosa vallmo! Tror dock den har fått liiiite för mkt sol. Eller jag tror inte, jag vet. Men men, man lär sig hela tiden!