Jessica Lagergrens

Ikväll har jag varit på en fantastiskt mysig tjejmiddag hemma hos Mella. Hon är en av de vännerna som jag har känt längst i livet och att få träffa henne, Elin och Emelie ger mig massor med härlig energi. Mella är också en av de vännerna som lagar helt magiskt god mat och man vet att en middag hos henne innebär en smakupplevelse utöver det vanliga. Idag grillade vi färska korvar, halloumi och till det serverades ugnsbakade rotfrukter, tzatsiki och en mojo rojo. Så gott! Tanken var egentligen att vi skulle ha spelkväll och spela Risk men det blev inte riktigt så.

På Emelies bröllop i maj höll brudgummens kompisar ett tal om att de brukar ses några gånger om året och spela just Risk och då kände jag, ja, det måste vi också göra. Problemet är bara att det är tre veckor sen vi sågs senast och vi hade så mycket att prata om att när vi väl skulle börja spela Risk insåg vi att vi inte är insatta i reglerna och att det är ett ganska komplicerat spel, och då var det tid för middag. Efter middagen spelade vi istället ett spel som heter Ska vi slå vad, lite mer lättsamt och det tar inte hundra timmar att spela det. En supermysig kväll och jag känner att ju mer jag träffar vänner som jag tycker om, desto mer vill jag träffa dom.

Vi pratade en del relationer och kom in på att alla människor är olika varandra och att man ändå måste lära sig att förhålla sig till det, både i arbetslivet och i en kärleksrelation eller i en vänskapsrelation. Det är nyttigt att prata med andra för att få perspektiv på saker också tycker jag. Vänner hörni, det ska man verkligen inte ta för givet. Jag är tacksam för var och en av mina älskade vänner.
Fina Emelie på sin bröllopsdag.