Igår när jag kom hem från jobbet kände jag mig helt slut. När Ibbe nattade Elsa somnade jag i soffan och när jag vaknade till igen var jag helt förstörd. Idag vaknade jag med ont i magen och illamående så idag sitter jag hemma och jobbar. Jag har ju inte hunnit bli helt frisk än och inser att jag behöver ta det mycket lugnare för att må bra. Det är svårt att bryta det tempot jag har, men om jag fortsätter i den här takten kommer jag bli tvungen att ta det lugnt sen vare sig jag vill eller inte. Det är dags att lyssna på kroppen.
Nu har vi gått in i gravidvecka 17 och Olle är 16 cm lång från huvud till fot. Så liten, men tänk att jag redan känner hur den lilla rör sig där inne. Magiskt! Nu har Olle ögonfransar och ögonbryn och på huvudet växer det hår. Alla fingrar och tår har fått små naglar. Hur gulligt? Jag har inte haft världens största bebislängtan om jag ska vara helt ärlig. Men nu börjar det kännas mer verkligt och jag ser så mycket fram emot en till liten. Det var så längesen Elsa var bebis så lite läskigt är det också. Det känns som att jag har glömt hur man gör.
Igår på dagen var jag pigg. Nu, not so much.
